#metoo


Me too. 

Som barn, som tonåring och som vuxen. Sliskiga kommentarer, opassliga beröringar och äckliga blickar. Har viftat bort det som det inte är något att fundera på - för det händer. Det var pinsamt eller skämmigt. Men det är verkligen inte okej. Det är inte acceptabelt. Det skall inte få hända. 

Människor skall inte få ta en på rumpan bara för att dom är fulla, de ska inte ha rätt att slänga sliskiga kommentarer på en bara för att det är roligt, "lilla gumman", "hjärtat" och "raring" är inte mitt namn & äckliga, obekväma komplimanger skall inte viskas i mitt öra. Om jag säger ifrån skall det inte klassas som överkänslighet. Och det skall verkligen inte sopas under mattan. Vi lever i 2017 och vi måste ju ha kommit längre än det här. Eller?

Jag delar #metoo för att det måste uppmärksammas. Jag brukar inte blanda mig i och säga min åsikt så högt, men nu ligger det extremt nära hjärtat. Tragiskt är att en inte vågar yttra sig om något så tabubelagt före någon annan gör det. Som i Weinstein fallet. En efter en öppnar kvinnor upp och nu har det verkligen satt igång en våg. Hoppas hoppas hoppas det sker en förändring. 

För vad skall det ta för att folk skall betee sig som medmänniskor och inte behandla andra som objekt? Vi får börja med att göra det oacceptabelt. Våga berätta och säga ifrån. 

 

ME TOO. 

 

 

sofia
Publicerad 17.10.2017 kl. 16:38

life happens


Lifvet. Intressant hur det spelar ut sig ibland. En dag har man ingen koll på någonting och en annan dag är allt perfekt. Det kan kännas omöjligt att få något vettigt gjort en sekund och en annan går allt som på räls. Den här hösten har bevisat just det. Det är otroligt intressant & även irriterande.

Det sägs väl att livet är som en berg-och-dalbana (yawn.) Upp och ner. Hit och dit. Jag börjar tänka på hur mitt liv såg ut för ett år sedan och hur det ser ut nu. Det känns som en helt annan persons liv. Det är intressant hur mycket som har ändrat sen dess. Hur jag ser på saker och ting, hur jag löser problem, hur jag är mot mig själv och andra. 

Vad har jag gjort annorlunda? Sku jag ens veta själv. 

Jag skulle vilja säga att det är på grund av regnbågar, yoga, meditation, gröna smoothies, rökelser, positiva lifequotes och filtrerat vatten. Men då skulle jag ljuga. Jag yogar nästan inget mer, jag får huvudvärk av rökelser och dricker Åbos klorvatten. 

Det har med mitt tanke sätt att göra. Nu tänker jag mera positivt och realistiskt. Men inte hela tiden, för tro mig, ingen människa kan vara positiv 24/7. Jag har dåliga dagar där allt känns skräp och inget går bra. Allt är helt från reven. Precis som det skall få vara ibland. Senast i måndags. Men bra mår jag ändå.

För på någon vänster så hanterar jag det annorlunda nu. Jag accepterar att idag är en skit dag, och den får vara lite sån en stund, och sedan gör jag något åt saken. Men jag tillåter mig själv att vara lite sur en stund. För allt kan inte vara så jävla positivt hela tiden. Tänk att det tog så här länge att inse det. Inte så lätt i en värld som denna där allt skall vara perfekt.


Men - det är inte lika lätt för alla att komma över en dålig morgon, dag eller en känsla. Alla är vi olika och har olika känslor, tankar och livssituationer. Det är lätt att säga åt någon att tänka positivt eller att rycka upp sig. Som det sägs - så vet man aldrig vad en person går igenom. Det går inte att jämföra ens problem med andras och ens lösningar funkar inte för alla.

Så jag fundera på vad som funkar för mig

Musik. Att skriva. Humoristiska klipp. Serier. 

Promenader. Frisk luft. 

Mat. 

Men mest hjälper det att ha människor omkring sig som man tycker om och som man kan ventilera med. Så lite som att ringa ett samtal eller skicka ett ljudklipp tar en långt.

För mensker trenger andre mensker. 

Oho, där kom ett lifequote. Oops. 

 

Här ser ni två av många människor som gör mitt liv bättre. TACK ni och alla andra. 

 

 

 

sofia
Publicerad 13.10.2017 kl. 23:05

party of the year

 


Igår var jag på årets fest - X3Ms 20 års fest på The Circus i Helsingfors! Vilken kväll det var alltså. Det kryllade av finlandssvenskar och det hördes bekanta röster runt omkring. Det kändes som om alla hörde hemma där, alla var bekanta med alla & det var sån feelis redan från början. Vår lilla ankdamm.

Jag har alltid lyssnat på X3M så blev lite starstruck med jämna mellanrum då någon legend passera förbi. Nörd som man är. Lyckades ändå bonga en selfie med Christoffer. #winner

Anywayz...Jag åkte feelisbussen från Åbo till Helsingfors och Trine kom med tåg. Vi gick till Jord och tog ett glas vitt medan vi vänta på resten av människorna. Konstatera att vi ser ut som tanter i våra frillor, vinet var mysigt och kockarna var trevliga. Visade sig att alla var upptagna så ingen flirt för Trine. (Hon är singel btw, go and get her boyz!) 

 

 

 

 

 

 

 

 

Linnéa Henriksson och KAJ var klart de bästa som uppträdde igår, men alla var feelis. Överraskande nog också Norlie & KKV som jag inte är ett fan av..tredje gången gillt helt klart. Festen avslutades yrt med en kongaline genom klubben och ös på dansgolvet. Ni som inte var där - ni missade rejält måste jag säga. You snooze you loose!

Det var en så hurja bra kväll och jävligt bra ordnat. X3M får gärna fylla jämnt lite oftare! 

Jag skall ge ett tips till er alla. Om ni vill gå på live spelningar och ha den bästa feelisen så ska ni bli kompis med Trine. Hon är den bästa man kan ha med sig i publiken. Sån jävla feelis och energi! Plus att hon är inte blyg att gå fram till folk och be om en selfie. Så ser framemot The Killers i februari.

 

 


Idag har dagen har vari seg och jag har bara degat. Helt rätt, efter en fest som var bäst. Lyckades bli gråhårig igår också. Tänk vad stress kan göra. Men tack som fan till alla igår - och grattis till världens bästa radiokanal på tjugoårsdagen! Nu mår man.

Jou nou e ja jou yolo ja nou. 

 

 

sofia
Publicerad 12.10.2017 kl. 17:37

ode to october

 

Dagens soundtrack: The Killers - Some Kind of Love


Oktober. Mörka oktober. Det är mörkt på morgonen och mörkt på tidiga kvällen. Snart ska klockan ändras igen. Hejdå dagsljus och hej eviga mörker. 

Det negativa är det att jag inte blir väckt av soljus. Krävs åtminståne 4 alarm för att jag ska lite orka upp. Regn och rusk är ju också lite tråkigt och kletigt. 

Men, det positiva med mörker är att jag inte behöver ha ångest över mina smutsiga fönster. Jag behöver inte ha dåligt samvete för att jag inte är utomhus i det fina vädret. Mysbelysning och massor med ljus. På med yllestrumpor och mysiga tröjor. Dammet på möblerna syns inte lika bra. Blir inte väckt av solljus i fejset. Netflix. Vad vore livet utan Netflix? Så det positiva väger nog över det negativa åter igen.

Så för att hylla hösten och alla dess fördelar, har jag skrivit en liten oktober dikt. 

 

Ode till oktober

Oktober är månaden där grönt blir brunt och grått, 

där temperaturen blir lägre var dag.

Utanför är det vått och klått,

och nykära par blir i lag.

För visst är det hyggligt med lite mys,

och tråkigt att göra det alena.

så poppa lite popcorn och tänd ett lys,

eller dansa lite macarena.

Ty vintern är på kommande, som det sägs,

ljuset kommer först tillbax i vår.

Så sätt ett litet smile på ditt fina fejs,

det är inte långt kvar tills nästa år!


 

xoxo Sofia
Publicerad 09.10.2017 kl. 15:39

sex saker jag stör mig på


Godagens på er!

Idag är en bättre dag. Sedan måndag har jag checkat av fyra saker på min deadline to do list och stressen har avtagit en del. Det som mest motiverade mig var allt pepp och råd jag fick från fina människor. Det som är så komiskt är att jag vet ju allt detta själv, men ibland måste man bara höra det från andra för att tro på det. Sköna ni!

Anyway - ibland brukar jag fundera på random saker som lite stör mig. Inga världsliga grejer men småsaker som ilar i mina tänder nu som då. Så tänkte nämna sex stycken. Fem var för lite och fyra för få!

Dags för "sex saker jag stör mig på"!

 

  • Ryggsäckar. Är det bara till mig det händer då man bär en ryggsäck och promenerar - så drar reppun upp jackan lite i gången tills man visar ryggen till alla bakom sig och troligen halva reven? Inte så idealt i kalla väder och risken för UVI som följer.

 

  • Brist på legroom. Flygplan, bussar och tåg. Jag har sällan den turen där jag kan sitta normalt utan att mina knän tar i ryggstödet framför. Kan inte korsa mina ben så måste sitta bredbent eller med benen vända åt nåndera sidor. Troligen på personen brevid eller i en gång där någon snubblar över mina fötter. Körsbäret på grädden är när personen framför väljer att luta tibaka i sitt säte. Thanks dude, nice and cozy här bakom. 

 

  • Byxlängder. Jag har som sagt långa ben och med det lite problem med att hitta byxor som är tillräckligt långa, billiga och som är snygga på. Jag äger två ett par Molly jeans från Gina Tricot. Jätte fina, sköna och vinröda jeans. Passar bra med stövletter men tammisjutton när man har sneakers ser det ut som om jag väntar högvatten. Varför får kortare människor mer urval på billigare och passliga jeans? Skall jag ha längre byxor måste jag betala närmare 70 euro. Lite un-fair enligt mig.

 

  • Tummen upp emojin. Det finns inget mer irriterande än när någon svara med tummen upp. Kanske "ok" är på samma våglängd. 

 

  • När man frågar hur gammal ett barn är och svaret kommer i månader. Acceptabelt under ett år, men inte om barnet är 3,5 år och svaret är 42 månader. Lite störande är det att tvingas räkna ut i huvudet hur gammal ungen är. Kanske jag också ska presentera mig själv som Sofia, 338 månader - nice to meet ya. Låter ju inte som en ung kvinna i sina bästa år. 

 

  • När man häller en vätska från en kanna och det rinner ner på utsidan av kannan istället för direkt i glaset. Da fuq? Skulle jag vilja spilla så kunde jag väl hälla från en skål eller ett fat. 

 

 


Annars så finns det också en massa saker jag uppskattar i vardagen just nu. Som höstlöv, kärlek, glada babysar, Netflix, kaffe, möjligheter, roliga memes och Siri Fagerudd. Men det är en lista för en annan dag. 

 

Ha det bra allihopa, håll er torra och ta hand om varandra!

 

Laters,

 

 

 

sofia
Publicerad 04.10.2017 kl. 15:54

stress 101 - confessions från en kaotisk kvinna

 

Jag har aldrig varit en balanserad eller en organiserad person. Jag har aldrig varit bra på att studera. Jag har aldrig kunna skriva "to do" lists och verkligen följa dem till punkt och pricka. Jag har ingen ordning på papper eller ordning i mitt klädskåp. Så ni kan väl gissa hurudant kaos det är i min hjärna just nu. Vi är på sista refrängen i våra studier och har aldrig haft så mycket att göra på så kort tid, förrän nu.

Jag föreställer mig att en organiserad människa är den som skriver ner alla uppgifter på en tavla, har alla böcker lånade som behövs, följer listan med god tidsmarginal och checkar av vartefter då uppgifterna är gjorda. Harmonisk, lugn, zen och helt utan stress. 

Varför kan inte jag vara en sån person? Istället för att stressa över alla arbeten på en gång - så tar jag en i taget? Jag satt bokstavligen och skakade i morse pga. all stress som snurrar i min kropp. Lyckades nog stänga av den över helgen, men här är den igen. Självförvållande stress. Kärt återseende. 

Men det är inte bara skolan som stressar mig. Det är min egen stress som jag skapar som jag stressar över. Stressar över att jag inte bara skall fokusera på skolan just nu, utan kunna leva ut sista studietiden, försöka få foten in på en bra arbetsplats, hinna resa före jag måste jobba tills pensionering, hinna motionera, socialisera och göra grejer jag gillar. Stress över att jag borde hinna till tandhygienisten men vill inte fara i Åbo för dom pratar finska. Stress över mitt tomma kylskåp. Stress över att jag istället för att skriva på min portfolio, så skriver jag här, fast det lite lättar på min stress.

Stress över att jag inte hinner träffa mina brorsbarn för jag måste jobba på veckosluten. Stressar över att jag har prioriterat annat över de helgerna jag haft ledigt. Känner mig som en sämre människa. Samtidigt som jag har haft jätte roligt. Stress över att jag slösade bort en vecka i mina studier för att dega på Menorca. Samtidigt som den semestern var välbehövd familjetid. 

Stress över att jag inte kan överleva på studiestödet men inte kan söka bostadsbidrag för jag jobbar för mycket. Stress för att jag inte kan spara pengar som en normal människa. Stress över att jag måste sluta stressa för min magkatarr kan bryta ut till magsår. Stress över att jag själv skapar onödig stress, när min kompis som har ett barn och jobbar fem dagar i veckan har precis lika stor uppgiftshög som jag. 

Har super svårt att se ljuset i tunneln som är vår dimission i december. Hoppas jag kan se tillbaka på det här och skratta om några månader, som en gråhårig tant med massiva påsor under ögonen. 

Skall ta en cleansande promenad nu. Lite prokastinering är väl bra för hälsan?

 

 

sofia
Publicerad 02.10.2017 kl. 18:09

RESELISTAN

 


Detta inlägg är dedikerat till min unga kompis som älskar listor. Så här har ni en reselista jag har knyckt från Nouw. (klick!)

Enjoy!

1. Vilken är den varmaste respektive kallaste resan du gjort?

Varmaste var nog under min entertainer säsong på Mallis 2013. Minns att det var ansträngade att lyfta gaffeln utan att svettas i slutet av juli. Tänk er att vara maskot i +40 grader. Gött!

Kallaste är lite svårt till säga, för det är alltid kallt hemma så vart än man reser är det väl varmare. Kan väl säga Karis då? Det är alltid kallt att vänta på tåget liksom. 

2.Hur länge varade din längsta resa?

Tolkar det här som själva resan till destinationen än vistelsen.

Flyg: Helsingfors - Madrid - Buenos Aires = totalt 22 h

Bil: Ekenäs - Mo i Rana, Norge = ca. 13 h

Tåg: Edinburgh - Elgin = ~ 4 h

3.Vilka tips skulle du ge till en turist som skulle vilja resa till staden du bor i?

Domkyrkan, Åbo slott, Saluhallen och typ, Ruissalo. 

4.Favoritland att resa i?

Hittills - Skottland. Mest pga naturen. Helt jävla fina berg! Skall ännu nån vacker dag bila igenom hela Storbritannien. 

Tjeckien var också jätte najs. Rekommenderar PRAG! Billig mat och öl plus fin stad att gå i.

5.Vad är den turistigaste platsen du varit på?

Första jag tänker på är nog London. Fin stad men så jävla mycket folk! Näst efter Viking Line.

6.Har du några måsten i reseväskan?

Kläder för alla väder, skor för alla fötter, tandtråd, telefonladdare och GoPro kameran.

7.Dina fyra bästa resebilder.

 

Lesbos, 2015

Skottland, 2016

Lefkas, 2017

England, 2016

 

8.Vart skulle du vilja åka just nu?

Nästa resa skulle gärna få vara en long weekend till exempelvis Budapest eller Dublin. Behöver inte vara varmt, bara det är fint och trevliga människor - och god mat.

9.Vad är den sämsta resan du gjort?

Jätte svår fråga, kommer inte på en enda! Om jag haft en dålig resa så har jag nog förträngt den. Men en lite spännande resa var när jag och brorsan körde upp till Mo i Rana med fem före tom tank i mitten av Sverige, utan en enda bensinmack på flera km. Samma resa var det också snöstorm och brorsan tappa nerverna på mitt långsamma körande. Better safe than sorry!

10. Ett ställde du absolut inte vill åka till?

Tror jag klara mig utan en resa till Asien. Inget behov av att resa ditåt, men tackar inte nej om det erbjuds förstås! Det är nog mest på grund av långa flygresor och asigt fuktigt klimat. 


Jag har rest en hel del och älskar det, men jag vet nu efter senaste resa att jag gärna bokar allting själv och tänker bojkotta resebolag som t.ex. TUI. Vilket jag sa för fem år sen men hade tydligen glömt det. Anyways, det är ju bekvämt om man reser med en stor familj som vi gjorde nu eller om man är äldre. Men inte rikitgt för mig. Det är för dyrt, för lamt och för mycket folk.

Det funkar bäst om man gör det själv! Så det så. Tips från coachen.

 

Ikväll skall vi på kräftskiva till min kusin här i Åbo. Det blir kul och yrt.

Ha en bra lördag och vi ses i vimlet!

 

sofia
Publicerad 30.09.2017 kl. 14:31

table for one


Hola hola carambola! 

Dag fem på vår charterresa börjar ta slut och bara en hel dag till före vi kommer hem. Skönt så, har en hel hög med deadlines som väntar. 

Anywayz,  jag har nog inte saknat mycket här på resan förutom han där hemma och lite egentid. Är nog inte van med att resa med ett större gäng. Det första jag sa till min pappa på flygplatsen när vi checkat in var att det är nog skönare att resa själv. Han höll med. Vi båda är lika på det sättet.

Jag tror alla har sitt eget sätt när vi reser och jag har nog fått mitt från honom. Förutom att vi är alltid i tid på flygplatsen med rum för error & en öl, vi har alltid passet nära till hands, har koll på vart allting är och stressar mycket lite in eller ut från planet. Däremot så är han lugn som en koala när vi flyger och jag får panikångest vid lyft och landning.

Såklart är det kul att resa med andra. Men under själva reseprocessen är det ibland skönast att bara behöva ha koll på sig själv. Ibland är det skönt i vardagen också. 

Jag har inget problem överlag att göra saker på egen hand. Är så van med det nu att ibland är det konstigt att göra vardagliga grejer med någon annan. Många av mina vänner skulle aldrig tänka sig att luncha ensamma, gå på café själv, resa helt solo eller att ta ett table for one. Men det är ju hur skönt som helst! 

Jag tycker det är viktigt att lära sig kunna göra saker ensam och framför allt är det hälsosamt att inte behöva någon annan för att göra det man vill. Självvald ensamtid är ju den bästa. 

Jag är en some what självständig kvinna och behöver ingen annan för att dricka en kopp kaffe på stan liksom. Jag är ju nog en people person och trivs mest bland folk, men trivs ibland bara med mig själv också.

T.ex. var jag i Glasgow ensam på en long weekend där jag åt på restaurang, drack ett glas vin och gick ensam på musikal. Visst var det lite tyst vid bordet men inte led jag någon större nöd. Skulle dock inte rekommendera att vara själv i Glasgow efter kl 20 då det lurade creeps bakom mörka hörn, men det är små detaljer. 

Jag rekommenderar till alla att våga dejta dig nu som då! Du väljer precis själv vart du far, vad du äter och behöver inte ens prata med någon. Är du sugen på att kolla en teater men ingen annan vill se den? Gå själv! Vill du på resa till Rhodos men ingen annan har ledigt eller möjlighet att åka? Just go! Man träffar så många människor på vägen som man antingen kan prata med eller ignorera. De väljer du. Vill du inte prata med folk så låtsas du inte förstå språket. Enkelt

Det är mer än hälsosamt att trivas i sitt eget sällskap. Det tog länge innan jag gjorde det men vet ni, det är najs. Ibland. Nån timme att andas och reboota liksom - så är man en gemytligare person att umgås med. 

Med det sagt, så har vi alla tio det nog trevligt här på Menorca. Behövs ju lite familj time också. Med nån timmes siesta emellanåt. 

Adìos amigos! Ikväll blir det karaoke.

 

Sofia
Publicerad 26.09.2017 kl. 19:25

 

 

 

 

Namn: Sofia "fiauster" Johansson

Ålder:  Tjugoåtta jordsnurr

Ort: Åbo/Turkuland

Blogg: Här kan ni läsa om allt och ingenting, men oftast någonting! 

Gör: Studerar till socionom och lever lifvet

Är: Glad, mästare på överanalysering, snäll, tankspridd, lite humoristisk, semi musikalisk, lång, full av kärlek och ost

 


BLOGGTIPS

 

Silje Werner

Blejk, Fejt & Fab

Janets Hälsopepp

Rachel Brathen

Hemulen

Andas

Anne Hietanen

Grön i Åbo


 

 

För fanmail eller övrig kontakt:

johanssonsofia0@gmail.com