varför jag inte kan kalla mig själv bloggare


Hallå och trevlig lördag!

Vaknade redan 6 i morse av att alarmet ringde. PÅ EN LÖRDAG! Behövde fundera en lång stund om jag faktist ska på jobb eller om jag bara varit dum. Svar: dum!  Men känslan av att få radera alarmet och fortsätta sova - GULD. 

Jag läser inte så många bloggar, men har några favoriter, och alla är vädligt aktiva bloggare. Många av dom har bloggen som deltidsjobb så att säga. Arbetar kanske som författare, frilansare eller så studerar de, och har mer möjlighet till att publicera regelbundna och satsade inlägg. Så som jag gjorde när jag började. Studerande med dator access 24/7. Plus att alla bloggar har ett visst tema. Mode, lifestyle, mat & musik. Min? Themeless. 

Sen kom livet fast och heltidsjobbet. JAG HAR INGET VETTIGT ATT SKRIVA OM. Seriöst. Min hjärna är fylld av jobb, jobb och ja, kanske jobb. Så har insett nu det senaste året att jag inte är en bloggare, utan en halvdöv barnträdgårdslärare som skriver när jag är ledig. Vilket är aldrig. Typ helgen. Typ nu. 

Så jag tycker inte jag kan kalla mig själv en bloggare. För om man vill upprätthålla en blogg eller en hemsida så måste man lägga ganska mycket energi på det! Jag orkar just och just lägga energi på mig själv. HAH. 

Dessutom har jag märkt att jag hellre kollar på instagram än läser bloggar. Det är enklare, men på nåt sätt får man inte ut allting man tänker på under en bild. 

Just nu när jag skriver på datorn, märker jag hur mycket jag gillar att ventilera om mina tankar. Ljudet av tangenterna motiverar mig mer. Så kanske jag ska kalla min blogg en ventilationsplattform än en blogg. En fläkt. Ett filter. Kanske jag inte behöver definiera det. Instabloggare. Äh, screw labels. 

 

Vad tycker du? 

Läser du hellre en blogg eller föredrar du instagram?

VAD VILL DU LÄSA OM?

 

sofia
13.10.2018 kl. 09:49

vaxpropp och OKTOBERFEST!


Go' kväll!

Här sitter jag i soffan och lyssnar på regnet smattrande mot fönstret. Men hör bara med höger öra för mitt vänstra öra är semi-låst. Har varit så hela dagen efter att jag inte kunde mostå att topsa det igår. Nu är det propp och växlar mellan öppet och låst, som när man letar efter radiostation. Så kan det gå när man faller för temptation och världens bästa sensation!

Så om ni träffar mig i morgon och jag är extra högljudd, så hör jag bara ingenting. Borde kanske gå till läkare om det inte släpper, men hur nolot är inte det? 

"Eeh, jag kunde inte motstå att använda tops så nu är det stockat." - Fia 29 år. 


På tal om att vara högljudd - vilken helg det var! Så rolig!

 

 

Vi ordnande överraskningsfest för min kusin Robin som fyller 30 nu i oktober. Planerna gick från att åka på riktiga oktoberfesten i Tyskland, till att ordna en hemma hos brorsan i Karis istället. Bättre för allas plånböcker och på något vis tror jag det var roligre så här! Vi har som tradition att alla kusiner firar tillsammans när en fyller 30, och nu var det Robins tur. (nästa år är det min tur och jag är sist ut att fylla 30. Hehe.) Det har varit kryssningar, hemmafester och nu - Oktoberfest.

Vi åkte först till Påminne och åkte mäkiauto. Alltså bilar ner för skidbacken. Det var roligare än jag trodde, och jag blev inte sist! Nummer 11/12 och jag är stolt. Haha. Fart och höjder är inte min grej. Det var alla andras grej, typ. Märks vem som kollar på formula.. 

 

 

Efter det åkte vi hem till brorsans där vi redan färdigt hade dekorerat och handlat oktoberfest mat & dryck. Vi hade alla tema hattar som vi la på huvudet när Robin kom in och vi sa surpriiiiiise! Som tur blev han ordentligt överraskad och anade ingenting. 

 

Robin fick klä sig i ÄKTA tyska läderhosen. Det roliga var att han passa så bra i den utstyrlsen. Som om han var en äkta tysk joddlare. Sen fick han ett stort ölstop i handen och sen började festen! Erik hade sin egen speciella hatt på, som inte riktigt var oktoberfestlig - men den blinkade och var pink, så why not!

Vi åt bratwurst, potatissallad, sourkraut & kringlor. Efter några timmar togs karaoken fram och efter nån timmes sjungande gick hälften av gänget vidare ut och resten sa gonatt. Vi sa gonatt några timmar senare efter lite dans på Clubben. Vet inte när jag senast skulle ha varit där, men det var helt kul, såg några bekanta och många obekanta. Perus.

 

 

Alla tyckte det var en lyckad kväll, och Robin var jätte nöjd och glad. Så mission accomplished! Är fortfarande trött, men jätte tacksam över vilken bra familj jag har. Vi lyckades planera en fest över whatsapp! AHMAZING!

TACK <3


Nu ska jag fortsätta kolla på Kroppshets (svtplay) och sakta sjunka in i sov-mode. Som alla andra så rekommenderar jag att kolla på den. Mia Skäringer är nog fantastisk hon. Mer såna i världen! 

 

Ha det så bra

CHEERZ!

sofia
08.10.2018 kl. 19:43

TGIF + LITE KÄRLEK


Idag var det exemplariskt väder påväg hem från jobbet. Solen sken och värmde mot ansiktet, himlen var blå och löven var som guld. Tammistusan man kunde ju inte annat än bli på gott humör! 

Har haft en bra vecka. Hektisk, men en bra en. Massor att göra och mycket människor omkring en. As I like it. 

Vet inte riktigt vad jag ska skriva om idag. Jobbet kan jag inte riktigt berätta om, har inte hänt något extra i världen jag reagerat på och mitt liv är ganska mellow. Har en sak som bubblar men det får jag inte berätta om före söndag. 

EN sak jag vill berätta om är extremt smörigt och extremt fint. Så på med halkskydden!

Som det flesta vet, är jag och har inte varit helt hundra med att ever skaffa barn. Inte varit ett stort behov för mig, och inte på min bucket list. 

Men som förväntat så ändras ju dessa känslor kanske lite när man träffar någon man verkligen älskar. Man fantiserar om framtiden och hur den skulle se ut - tillsammans. Vår framtid. 

Men på onsdag sa Erik en sak som jag aldrig trodde jag skulle få höra. 

Vi kommer nog att bli världens bästa familj. Flera eller bara vi två. 

Bara vi två. Alltså för er kanske det där bara låter som smör. Men för mig betyder det allting! Att det också kan vara ett alternativ. Det är en av det finaste sakerna han har sagt till mig. Like ever. Det kom så spontant och riktigt från hjärtat.

Jag vet ju att vi kommer bli de bästa föräldrarna om den dagen kommer, no doubt. Men det är inte ett måste. (förutom hundföräldrar. hehe)

Tänk. Trodde jag sku spricka av lycka pga. denna människa!

Denna genuina fina älskade människa.  

 

Det var det. Tack för mig, ha en bra helg!

 

sofia
05.10.2018 kl. 17:19

vad september har lärt mig

dagens soundtrack: sweetner - ariana grande


 

September kändes som en vecka. Som en fis. Som en rolig kväll. Tjoff! Som en kall öl på en somrig dag. Slurp så var den slut! 

September har dock varit en lärorik månad för min del. Jag har gjort massor, jobbat mera och jag har på något sätt utvecklats lite igen. Kan vara för att jag är på mitt tjugonionde år och vuxenskapet knackar på axeln, eller så gör hösten att jag blir zen och kan fokusera mera. 

 

 

Jag får på något sätt mera gjort på kortare tid på jobbet. Jag har lärt mig att planera smartare och ta vara på den korta tid man har och vara effektiv (ibland, inte alltid). Gäller att planera sin planering. När jag började jobba planerade jag vad jag skulle planera under min planering och tjoff var planeringstiden slut. Rookie mistakes, I guess. MEN - man lever och lär. 

Jag lyssnar mer på min kropp. Orkar jag gymma idag? Vill jag påriktigt ha en till kopp kaffe? Tål min mage ett glas vin till? Svar: Oftast nej. Om jag ens frågar mig själv dessa frågor så är svaren automatiskt nej. Men om jag säger att idag ska vi gymma, nu vill vi ha en redigär kopp kaffe eller kanske vi tar en öl istället - då lyssnar min kropp på mig och allting löser sig. Hehe. 

Att spara pengar. Jag har alltid ALLTID betalat bort hyran & alla räkningar direkt när lönen kommer och sedan är resten att spendera hela månaden med gott samvete. Men lever också med den mentaliteten att resten är till mig och bara mig och mina nöjen - because I'm worth it, så det blir inte så mycket över till sämre tider. Visst har jag alltid sparat en pikuliten summa till mitt BSP konto, men nu har jag höjt den pikulilla summan så det kanske ska börja synas nånstans! #vuxenpoäng. 

September har även lärt mig att andras stress och oro behöver inte vara min stress och oro. Det är inte lätt hörni, men jag försöker mitt bästa att skaka bort det! Hjälper såklart till så gott jag kan, men vill inte bli smittad liksom. So far so good!

 

 

Andra små överraskningar:

  • Jag är kvar i min arbis kör. Brukar va en väldigt periodisk typ, så att jag ännu är kvar är ett mirakel! Roligt är det. Behöver inte tänka på nåt annat än låttexter i 90 minuter. T e r a p i!

 

  • Jag har lyckats hålla mig borta från örontopsar! Fact: Jag är beroende av att putsa mina öron och har haft det som en avstressningsterapi om kvällarna. Men det resulterade i torra och sjuka öron, så jag hade en intervention med mig själv och slutade. Visst har jag haft svaga stunder när jag hittat en tops men dumt huvud får kroppen lida, och öronen svider. Erik har förbjudit mig att använda hans, den jäkeln. Men har nu använt ett öronspray som lite lättar. Lite. Not the same.

 

  • Hösten gör mig kreativ och aktiv i köket. Who knew? Bara igår lagade jag en ny kanna cashew mjölk, mat för hela veckan och en sats energibollar. Är det för att vädret ute gör att man hålls inne? Är det för att man vill äta mer jordnära hemlagade grejer på hösten? Idk.

 

  • JAG GRÅTER MER. Herrejestas. Alla filmer, alla tv-serier. Musik. Barn på dagis som säger nåt fint eller sött. Stolta stunder. Sorgliga stunder. Grät till två avsnitt av Nashville igår så att min huppare var våt. Håhhå.

Det var den månadsresumén! Tack september, och hejsan på dejsan oktober!

Det ska bli massor med kul som exempelvis min favvo holiday -  HALLOWEEN! Vem bjuder på fest?

 

CHEERZ

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

sofia
01.10.2018 kl. 15:58

Varför jag inte köpte en biljett till Ed Sheeran


Först och främst vill jag klargöra att jag ÄLSKAR Ed Sheerans musik och lyssnar gärna till hans ljuva stämma. Han skriver så vackra och fina låtar att man har 3-4 på kö till ens eget bröllop nångång. Så naturligt blev jag excited när man fick höra att han äntligen är påväg hitåt nästa sommar! 

Jag kollade fort upp när biljetterna släpps och vad de kan kosta. Sen blev jag mindre excited och fortsatte min dag. 

93.50€. För en konsert. What?

Jag har aldrig betalat så mycket för en konsert förut, och jag har varit på över 25 konserter (iaf har jag sparat 25 stycken biljetter). De dyraste jag själv betalat för är Lady Gaga och Bon Jovi som var 69 euro. De billigaste var Backstreet Boys för 200 mark. Hehe. Och den bjöd mamsen på.

 

min första keikka år 1999. 

Jo, Ed är en stor artist och man ska räkna med att behöva betala en stor summa. Men att betala närmare 100 euro for a one man show? Not for me. En liten snubbe som man knappt ser fast man har någolunda bra platser? Tveksam att det skulle vara värt det för min del. Jag vill SE lika mycket som jag vill HÖRA. Annars kunde jag lika bra kolla på youtube. 

Menar inte att ni som har köpt en biljett nu är korkade - NEJ - klart jag är AVIS! Jag tänker bara på mig själv nu och mina egna principer. Jag gjorde en liten omröstning på Instagram och ungefär 78% håller med mig om att det inte är värt det. Häften kanske är sura för att de inte fick en biljett, och hälften kanske på riktigt tycker det är för dyrt. Några vet jag är lika sur på honom som jag när han inte reagerade på mitt inlägg i somras. 

Anyway - det kommer säkert vara en jätte bra konsert överlag då han är så bra som han är och garanterat fina ljuseffekter och looopingar! Men tror själv han passar bättre med sin gitarr i en liten pub än i en stor arena. 

Men sen igen - vad vet jag! Nog förstår jag att man vill betala om man är ett stort fan. Kanske jag bara inte är ett tillräckligt stort fan? Kanske jag har blivit mer selektiv i vem jag vill se? Who knows. 

Men jag kan garantera att om Backstreet Boys skulle göra en comeback tour - jag skulle betala. Cuz the limit does not excist.

 

 

I morgon är det fredag och äntligen LÖNEDAG! 

Gött.

CHEERZ!

 

Sofia
27.09.2018 kl. 19:39

a regular tuesday - in english!


Hello y'all! 

No time no english! So I decided that today will be an english day since I started off like that. Why you ask? Well every tuesday at work - I have an english club with the five year old kids where we play, sing, talk and learn english together. It's fun and it's effective! Damn those kids learn fast even though I'm not really TEACHING them, teaching them. Just incorperating it in the activites. It's super cool and I love it.

 

 

This day was a really effective one. I woke up at 7. Took a shower (I never do that in the morning), I made cashew mylk (WHAT), I had a long breakfast and then at 9 am I walked to work. Who does that? 

But it was such a great way to start a tuesday - I do it whenever I can. But since it's getting darker outside, it's harder to get my ass up in the mornings. Anyone else?


About that cashew mylk - I haven't made that in forever. I don't use milk in anything except in my coffee, and I have used oatmilk from Oatly (the best), but yesterday I noticed I had alot of cashews laying around, like people do, so I put about one cup of them in my blender to soak over night. 

In the morning I just rinsed them under water a couple of times and blended them with hald a liter of water - strained and bottlet it! DONE! 

I added some cinnamon and honey for taste and damn, so good. Use it in coffee, porridge, smoothies or just to drink! 

 

(old picture - but the same recipe)


Anyway - after work I just went home at 5pm, had some chicken dinner. I had a really great ordinary day today and now that Erik is here - it ends ever greater. I'm gonna make him som french toast and he doesn't know it yet because he's not paying attention to what I'm writing right now. HAHA!!!

 

That's how my regular tuesday looked like today!

How was yours?

 

CHEERZ!

sofia
25.09.2018 kl. 19:53

Never judge a person by the clothing brand


Photocred: Silje Werner 


Hej hej alla söndagsåkare!

Kommer ni ihåg då man var yngre och märket på ens kläder var det man dömdes efter? Inte? Lyckans er då. 

Även i en liten stad som Ekenäs var det ganska viktigt med vilka klädesmärken man hade och inte hade i högstadiet. På den tiden skulle alla flickor ha dyra Miss Sixty byxor som nätt och jämnt täckte röven, Osiris sneakers och en Eastpack ryggsäck. 

Om man handlade sina kläder på Säästöpörssi, på loppis eller ibland t.om. Seppälä så var man lite sämre än alla andra. Sorgligt men sant! Även jag blev hjärntvättad att det var sämre och att man var "fattig" om man inte hade råd med annat. Tänk så tonårshjärnor fungerar. Idag ser jag inte skillnad på märke och märke. 

MEN så det ändå lite har ändrat på 15 år. Idag är det mer POP och HIPPT att shoppa second hand, shoppa billigt och ha en egen cool stil. Det var inte uppskattat förut, eller det var inte inne. Nu är det väl tävling om vem som har mest följare och mest likes på instagram för våra youngsters. Hade det nog bättre förr tror jag..SOM MAN SKA SÄGA. 

Personligen var jag en av dom som gärna ville ha det som alla andra hade bara för att bli accepterad. Som tur så har jag en mor som inte gav med sig alltid utan sa starkt NEJ då hon känner mig väl. Jag kan inte ha dyra fina saker. Iaf kunde jag inte det fram tills kanske nu? Men kommer ihåg känslan när man hade ett par märkesbyxor som alla andra och så var de obekväma eller gick sönder. SKANDAL. I just couldn't.

Orsaken är enkel: jag sliter ut kläder väldigt fort och jag är väldigt slarvig. De flesta personer kan ha samma par jeans i åratal eller samma par skor i nyskick i flera år. HUR? Det kunde och kan verkligen inte jag. Jag använde mina kläder som heltäckande matta i mitt rum. Ask my mom.

Idag viker jag iaf först in dem i skåpet par gånger i halvåret och sedan försvinner de in i bermuda triangeln och hittas aldrig mer lika fint vikta. Men de hålls inne i skåpet!

Men vad jag har insett under dessa år är att märket har ingen betydelse för mig. Jag går med såna kläder jag själv tycker är snygga - om det är in eller ej - OCH jag bryr mig inte om vad andra har på sig. Jag klär mig oftast efter det jag ser i butiken, vilket brukar vara mode just då, men jag är verkligen inte modemedveten.


Väldigt ofta finner jag mig själv i moraliska dilemman. Jag vill kunna ha snygga, stiliga och fina kläder och saker - men jag vill inte lägga ut massvis med pengar då jag känner mig själv. 

Ja menar, jag har lyckats få sönder två telefonladdare på en månad. Vet inte hur jag lyckas! Först köpte jag en 20 euros laddare från gigantti, men nu blev det en från tiger. För why even bother. Jag har lyckas sitta på två par solglasögon i sommar. Därför köper jag aldrig Ray-Bans. 

Anyways, idag har jag en ganska blandad klädstil från olika prisklasser. Jag köper väldigt VÄLDIGT sällan kläder för över 100 euro (kanske ett par skor för typ 3 år sen) och jag är inte så tarkka med vart jag handlar mina kläder. Jag beställer helst kläder (vem orkar gå på stan..) från typ ASOS eller secondhand appen Zadaa.

Mina favvo butiker om jag ska shoppa i stan är nog perus H&M, Gina Tricot, UFFen, Vila och CITYMARKET. Skulle jag få välja skulle jag hitta alla mina kläder på loppis och second hand men när man ser ut som jag är det väldigt selektivt utbud på stolekar (SAD BUT TRUE). Men jag blir väldigt glad och nöjd över billiga rea och loppis fynd. Lever länge på det. 

Jag tänker såhär: Varför ska jag lägga mycket pengar på dyra och värefulla kläder - när jag vet att jag eventuellt kommer i misstag kanske tappa bort, tvätta sönder eller spilla kaffe på?

Många tänker sägert att PFFT - det är hållbarare att köpa hållbarare och dyrare kläder. Jo, det är det - om man klarar av att ta hand om varenda plagg som det var gjorda av guld. Men nu snackar jag mina vardagskläder som tar stryk varje dag. De kläderna jag har på jobb, till vardags och hemma - de kläderna behöver inte kosta så mycket pengar. 

De dyrbara kläder jag äger klarar jag nog av att ta hand om för de hänger ju mest i skåpet. T.ex min E/S Design klänning, mina finare vinterfest stövletter, mina dyrbara smycken och andra accessoarer. Man kan ändå hitta fint med gott och slarvigt samvete! Min Cluse klocka till exempel. Den köpte jag begagnad i nyskick. Har gott samvete för min egen plånbok för att jag fick den billigare och för att jag enligt mig själv, fyndade smart.

 

 

Jag letar efter snyggt och billigt när jag handlar, och det hittar man lite överallt om man inte är så kräsen på vilket märke man bär. Jag har exempelvis köpt min läderjacka och mina nya boots från cittarin. 

AND I AIN'T AHSHAMED TO WEAR IT! 

 

 

Summa summarum av detta flummiga inlägg är att: Det är inte viktigt vilket märke dina kläder har. Det som är viktigt är att du handlar kläder enligt dina egna vilkor, prisklass och smak.

Det är svårt i dagens läge att inte påverkas av vad andra har på sig och vad som marknadsförs på sociala medier, tro mig, jag är en av dom som ibland vänder kappan efter instagram. Men det man måste komma ihåg är att: villl jag ha det för att JAG vill ha det eller för att någon annan säger att jag vill ha det?

När jag gick i Citymarket och hittade dessa boots tänkte jag: TAMMIFAN dom var snygga och billiga - dom här kan jag slita ut med gott samvete. Till skillnad från mina VANS som jag sliter med dåligt samvete för de var dyra.

 

CHEERZ.

 

 

Ps: detta inlägg är inte sponsrat av citymarket (i wish). 

men skorna är 29.90 med plussa kort och jackan var typ 39.90 när jag köpte den på våren. DE HÖRNI!

pss. TACK

 

sofia
23.09.2018 kl. 17:20

MY WKND in PICS


Hejsan allihopa!

Helgen swisha förbi och det märks i kroppen. Jag är degigare än degigast idag, för åldern kommer inte ensam och om en kastar upp efter en svängig bilresa i mild krapula - så lär man må lite idag också. Hehe.

Anyway - jag har haft en så kul helg ute på Björkö med flickorna. Det har blivit en tradition att fira Sofies födelsedag tillsammans i skärin. Jag kunde inte vara med de första åren men nu har jag varit med, och det är kul. Speciellt nu när vi alla bor och jobbar på skilda håll efter vår examen. Två i Åbo, en i Borgå, en i Karis och en i Stockholm. Så dessa helger uppskattas! Förutom alla framtida bröllop osv. 

Fun fact - vi gick alla på samma klass i yrkeshögskolan och blev indelade i samma grupp de första veckorna i skolan för fyra år sedan. The rest is history, as they say! 

 

 

 

 

Vi anlände ganska tidigt till holmen och med det korkades de först ölen vid tolv. Vad jag tror så var 4/5 av oss semi-lulliga hela dagen och det var otroligt roligt. Det var allsång, öl-spel, djupa konversationer och mindre djupa konversationer. Allt det goda för en stughelg liksom + goer mat! 

 

 

Jag har nog haft tur i livet som har så många otroligt bra vänner i mitt liv. Från barndomen, från tonåren och från nu i vuxen ålder. Tack för att ni finns <3


När jag äntligen kom hem efter eftermiddagen from hell på Salos tågstation, beställde jag två pizzor. Erik kom hem till mig och vi kollade Netflix och käkade varsin pide. Visste ni att The Parent Trap finns där nu? Alltså barndomens bästa film. Dubbelt Lindsey Lohan, dubbelt så awesome. Plus till Erik som faktist verkade gilla den. Men WHO WOULD'NT?

Traditionenligt på Åbodagen som var igår, skjöts det fina raketer från Samppanlinna. Tyckte det var ett perfekt avslut på en fin helg tillsammans med många av mina favoritmänniskor! Sure, fyrverkerier kunde vara tystare men va fan - int kan man få allt i livet. 

Såklart tog jag massor med bilder, för såklart kommer folk att vilja se på dem bilderna i framtiden! 

 

 

 

Nu ser jag fram emot att får sova ikväll, för är så jäkla trött.

 

Tack och hej!

Cheerz

sofia
17.09.2018 kl. 17:45

 

Hello!

 

 

Namn: Sofia Johansson

Ålder:  Tjugonio jordsnurr

Ort: Åbo

Blogg: Här kan ni läsa om allt och ingenting, men oftast någonting!

Är: Glad, mästare på överanalysering, plantlady, snäll, tankspridd, lite humoristisk, semi musikalisk, lång, full av kärlek och ost

 

 INSTAGRAM

FIAUSTER

 

Kontakta mig:

Johanssonsofia0@gmail.com

 


 

 

 

 

Senaste kommentarer