winter wonderland


Here in Finland, we don't see alot of daylight. From october to march it's mostly dark and dim. The sun comes up around 9.30 and it goes down around 16.00. More or less like that, it depends on the month. That's about six months of darkness. To wake up when it's pitch black outside is super hard for most people, including myself. You wake up, it's dark. You go to work, it's still dark. You finish work at 16.00, wait what? IT'S DARK AGAIN!

It's so hard to be or to get energized in the darkness. That's why some of us finns are moody and very pale during this time of the year. So when the sun is out, we chase it. We need to soak in the sunlight when we've got the chance. This weekend was magical. Snow, sun and crispy air!

 

 

 

 

I visited the island of Hitis or Hiittinen or HitisLANDET where my bf is from. We were so lucky with the weather and it was gorgeous all weekend. It was around -7 and super crispy! I do feel bit more energized and I've gotten some sweeeet ass archipelago air in my lungs. FRESHNESS!

 

 

 

Hope all of y'all had a great weekend! 

This coming week is filled with work, cooking, yoga and on friday I get to eat fancy AF food at Kaskis (nr. 6 on the top 10 best restaurants in Finland) HAHA, I'm so happy and hungry.

 

CHEERZ!

 

sofia
Publicerad igår kl. 17:12

ME TIME, I NEED THE ME TIME

dagens soundtrack: rag n' bone - skin


Hola hola muchahcos!

 

Hur har din onsdag börjat? Min började i panik när varken jag eller E hörde mina fem (!!) alarm i morse. Vaknade 06.47 och började 07.00. Flög ganska snabbt upp från sängen och var på plats 07.04. Ganska smidigt. 


Alla behöver vi egen tid. Vissa mera, vissa mindre - men alla mår vi bra att vara ensamma ibland. Jag har märkt att mitt behov för ensam tid har ökat sen jag börjat jobba på heltid. Bland folk. Massor av stora och små folk. Jag vill oftast inte se på folk varje dag efter jobbet, utan vill hem till min tysta och fridfulla lägenhet. Jag vet och förstår fullt att ni som har familj och barn inte har samma möjlighet. Men tänkte ni på det när ni skaffade barn? Nej det gjorde ni inte. För nu är ni utan. SKOJA JU. Barn är en blessing I guess, men jag är inte redo att offra min fullständiga fia-tid på lääänge. 

Redan att vara i ett förhållande har lite skalat ner på min fia-tid. Jo, det är värt det, cuz I am so happy, men ibland glömmer man bort sig själv. Men tur är, så har vi båda lika stort behov att få vara ensamma och göra vårt eget. Vi har egna vardagsrutiner och intressen. Så istället för att jag sitter, suckar och flåsar han i nacken medan han spelar, programmerar eller gör det han behöver göra för sig själv, så får han göra det i all ro själv. Och när vi sedan ses så får jag hans undivided attention! Samma med mig. Hellre tar jag en dag där jag kan laga mat för veckan, lagar mina energiballz, yoga, träna och netflixa, läsa, blogga, träffa vänner, shoppa, sitta en timme på sängen efter duschen och scrolla. En dag för mig själv. så jag sen kan chilla med honom i frid när han är här eller träffa annat folk jag tycker om och vara en trevligare människa för alla! You feel me? 

Visst önskar jag ibland att han innerst inne inte vill ha egentid och bara vill vara med mig, så att jag kan säga shhh noo baby, I need my fia-time. Men kom på sedan efter en mild diskussion för nån vecka sedan, att kanske andra folk också behöv det och inte bara jag? Underligt. Det är svårt ibland att se saker från andras synvinklar!

Men, back to business. Egen tid är viktigt för ens egna välmående. Vare sig det är ett gympass, promenad, matlagning, bastu, läsa en tidning ifred..YOU NAME IT. Man blir en så mycket gemytligare person för andra och sig själv. Men som sagt så är det inte så lätt för alla. Har man någon bekant man vet skulle behöva nån timme eller dag för sig själv så kan man fråga om man kan göra nåt för att hjälpa till, om man själv har tid! Det kan göra så mycket för så lite. En timme barnvakt, hundvakt eller kanske kaffesällskap. Det skadar aldrig att erbjuda - eller att fråga om hjälp!

 

 

Anyway, idag har jag haft fröjden att träffa Caro på kaffe direkt efter jobbet, handlat i Ruohonjuuri och lagat både mat, & fat ballz (recept från @leefromamerica) och ska snart smälla på en ansiktsmask medan jag planerar och snedkollar på Friends. En riktigt skön onsdag! 

 

Vad gör du fö dig själv?

 

 

 

sofia
Publicerad 17.01.2018 kl. 17:15

hur svårt kan det vara?

 

Tjena tjena mittbena!

Hoppas ni har haft ett kiva veckoslut, även om det har varit kallt och rent ut sagt bedrövligt väder. Har haft ett ganska så lugnt och chilligt med lite biljard på fredag och lördagsburgare igår. Nothing fancy, men en riktigt skön helg!

Igår berättade min kusin och hans sambo om deras resa till Thailand och om att resa 30h. Det värsta med att resa är ju allt väntande och speciellt allt väntande med folk som verkligen inte kan vänta som folk. Alla är i samma sits. Alla vill kliva ombord, kliva av eller ta sig från punkt A till punkt B. Men ändå har vissa mer bråttom än andra.

Det är otroligt enerverande när folk trängs, kilas eller drar i en för att slippa förbi. Detta fick mig att tänka på de otaliga gånger man måste vänta. Till krogen, till flyget, till toan, till kassa, ut från färjan, i bilen osv. Det finns alltid de som väntar tålmodigt och förstår att det inte går snabbare av att stressa, gnälla eller att skuffas. Sen finns det den typen av folk som gör just det. Folk som gör det ännu jobbigare att köa. Varför kan man inte bara stå där och vänta snällt? 

Vad tror de att ska hända? Att all trafik, all kö bara försvinner? Alla väjer åt sidan om man säger "SUUUCK flytta på ER"?. Visst kan jag medge att jag tänker på samma saker och önskade att det sku gå snabbare. Men jag säger inget. För why bother?

På juldagen var vi ut till lokala krogen och hamnade köa en lång stund för att slippa in. Som vanligt ryms det inte mer än tre-fyra pers gång då väktaren släpper in folk. Helt förståeligt! Där stod vi som vanliga snälla människor, prydligt i kö utan att ens lite trängas. Men ändå känner man ett tryck av junnun bakifrån som tror att om man skuffar tillräckligt så kanske vi alla ryms in genom dörren på samma gång! 

No. JUST NO. STAHHP.

Vet inte om det var brist på alkohol eller ålderskillnaden men jag tappade mina nerver, vände mig om, stirra ner dem med dagistantsblicken och svor högt: DE GÅR INT SNABBARE FAST NI SKUFFAR! SKÄRP ER. 

Där insåg jag att jag troligen har växt ifrån festen på juldagen, vilket känns ganska skönt. Börjat bli orolig ifall det inte sku hända mig liksom. 

Så vad om vi sku alla bara lära oss att stå snällt och vänta på vår tur som gemytliga medmänniskor. Deal? DEAL? Jag gör min del. Gör du?

 

CheerZ.

sofia
Publicerad 14.01.2018 kl. 18:53

and it burns burns burns..


Min magkatarr är tillbaka. Det är en konstant brännande i min mage. Ett milt brännande. 

Vet icke vart detta kommer ifrån för jag är inte stressad. Jag trivs på mitt arbete, har en skön vardag och har inga måsten. Mitt liv är ganska så gemytligt balanserat just nu!

Men varför i helvete bränner det i magen? 

Jag har kanske svårt att stänga av hjärnan på kvällarna. Det snurrar en massa om vad jag kunde göra mera på jobbet, lite idéer, lite överanalyseringar om mitt privatliv och om vad jag skall äta till frulle. Men det är väl inget nytt.

Har kanske en helt annan press på mig själv nu när jag har börjat jobba på riktigt. Vill ju vara precis lika bra som alla andra i mitt team nu direkt. Men ibland måste folk påminna mig om att jag har bara jobbat en månad. Jag vill ha 20 års arbetserfarenhet på en månad. Do-able! Skämt åsido, det är kul att lära mig nya saker varje dag. 

Men eftersom min kropp börjar bromsa till så kanske jag också ska chilla lite. Försöka stänga av när jag är hemma. Inte överfundera på saker som inte behöver funderas på. 

Lättare sagt än gjort. But I will try!

 

 

Istället för att ha tipaton tammikuu så gör jag trettio dagar yoga. Adriene Mishler aka. Yoga with Adriene, har som tradition att köra en månads yoga challage varje januari. Det är gratis, som hela hennes kanal. Hon publicerar en video per dag och då man signar up, så plingar det ett motiverande mail för att påminna en. Hon är en helt vanlig människa med roliga kommentarer längs med videon. PLUS att hon har världens sötaste hund och den chilligaste texas dialekten.

Det är inte avancerad eller jätte "ouuuumm" yoga. Utan det är ganska mycket känna efter vad som känns bra. Find what feels good. Hon ger alltid alternativ. En behöver inte vara flexibel eller onaturligt vig. I mean, look at me! Jag kan inte göra en downwardfacingdog som vanliga människor eller röra mina tår. I have no idea what I'm doing men det är skönt och avslappnande så - I do it!

Det bästa är att jag kan göra det hemma. Jag gillar yoga, men inte bland folk. Jag försökte yoga hemma hos E förra veckan men fundera mera på hur jag såg ut i hans ögon än vad jag egentligen gjorde. 

So I do it in my own home!

Det enda man behöver är en sorts yogamatta (handduk, golvmatta eller filt går också), bekväma kläder och YouTube!

Länk till Yoga With Adriene kanalen hittar du här!

 

Nu ska jag knäppa på video nummer 10 - DETOX och försöka varva ner. 

Namaslaying AF!

 

 

 

sofia
Publicerad 11.01.2018 kl. 18:17

six things you didn't think you needed to know


..about me! Since I've been requested to write more in english for my foreign friends, I gladly did it today with some random facts about me that you might not know or even thought you needed to know! So here we go:

 

  • I am absolutley incapable of commitment. Diets, exercise, books etc. (but not to people, I really commit. If I like you, you're stuck with me for a while). but..seriously! I can start a new diet or exercise routine and I'll do it for a couple of weeks, get bored, and start another one. I'm amazed I stuck with not eating meat for 3 years! But now I'm bored with that aswell, but still, kind of, not always, sticking to it. I always start stuff but never almost finish them. I have seven halfway read books in my shelf. How hard can it be? Everyone else is doing it!

 

  • I eat five or more crispbreads per day. Knäckebröd with real butter is so addictive, and so ah-mazingly good. 

 

  • I am addicted to Q-tips - aka. cleaning my ears. I do it every day and sometimes twice a day. And it's probably not good for my ears because they feel a bit sore, but I can't stop. It's not because I have alot of wax, it's just the feeling. It's so soothing and relaxing. 

 

  • I cry alot when I watch movies. I cry when there are happy reunions and happy endings or sad endings  usually involving sad old people or sad kids. I shed tears when kids get really happy when seeing a long lost friend or a pet or parents get back together. I really cry when pets get lost or worse..die. I also cry to sad but then happy commercials. But I rarely cry in real life. 

 

  • I suck at folding. My closet is a mess! If I take something out I need to slam the door shut to keep the rest from not falling out. #classy

 

  • I've named all of my house plants. Bacon van peikonlehti, Alberto greenleaves, Figge the fikus, Avo-cado and Olof Palme. I think plants bring life to my home and creates a stress free enviroment. Except when they get yellow leaves or die. Then I get stressed. #crazyplantlady

 

So there you go! How can you have lived so far without of these valuable pieces of infomation? Anything else you wanna know? Comment below!

 

CheeeerZ!

 

 

 

 

sofia
Publicerad 09.01.2018 kl. 18:31

satkärring in the making

soundtrack of the day: alanis morisette - you oughta know


Ibland skulle det vara så otroligt skönt att vara en bitch, som bara säger fuck off till alla motgångar och till allt som inte går som jag vill. Det är inte negativt att vara en stark person som inte låter andra påverka ens åsikter. Ordet bitch har väl en negativ klang - men det är väl vad man blir. Det är så lamt att vara så medgörlig hela tiden och vilja vara folk till lags. Har jag lärt mig någonting i mitt liv - är det att folk som vågar säga till på skarpen kommer betydligt snabbare fram i världen. 

Istället för att säga okej, ingen fara, såklart jag kan vänta en vecka till på min lön, ja men visst kan du kila mig i kön om du har så bråttom och nej då, inte behöver jag den sista vinslurken.

Jag är sämst i världen på drama och konflikter. Helst av allt skulle jag leva till slut utan att har behövat strida en enda gång. Men det är somewhat omöjligt, undvika går ju, men de kommer att smyga fram på en förr eller senare. 

Jag sa upp mig från gymmet igår. FINALLY! tog bara 3 veckor. Har inte satt min fot inne där på hela december och mitt intresse för att styrketräna har försvunnit. Jag yogar hemma och rör mig utomhus just nu. Så istället för att betala 50 € i månaden så kan jag lika bra spara dom och göra nåt annat i motionsväg. Är det lätt att trava in och säga nej tack? Alla som har sett FRIENDS vet avsittet där Chandler skall quit the gym. It aint' easy! Men I did it. Skyllde på att jag har flyttat. Men det är medel man måste ta till! #sorrynotsorry

Hellre ha tre dubbelhakor än ett gym medlemskap right?

Jag undviker de mesta konflikter så gott det går. Istället för att ärligt säga "Jag håller inte med och tycker det borde vara på ett annat vis" eller så är jag tyst. Det värker i magen men är totalt värt det. För jag är sämst på att diskutera. Har aldrig bra saker att komma med och slutar oftast i fulgråt. 

Men har jag lärt mig nånting är det att tystnad leder ingenstans. Ingen kan ju förstå att man är sur eller ledsen om man är tyst och låtsas som ingenting. Den enda personen i världen som fattar sånt är mamma. Inte random människor i butiken, vänner, kollegor, pojkvänner eller receptionisten på gymmet. Ingen kan läsa ens tankar - men tammifan det skulle vara skönt. 

 

Så en utmaning att ta i 2018 är: VAR INTE KONFLIKTRÄDD.

Det sker ju ingen förändring om man inget säger. Det skall ju gå med lite vänlighet.

EMPOWERED - BITCHY - STRONG - but still HUMBLE

....in progress.

 

 

Men hur ska en göra? HELP. 

sofia
Publicerad 06.01.2018 kl. 10:44

obama är ljusbrun, right?


Tjenare! 

Här är vi nu, andra dagen på det nya året. Jag har varit så trött idag på jobbet fast jag har sovit tillräckligt i natt. Ligger väl kvar efter en jävligt bra nyårsafton! Huhhu, sånt kul gäng jag fick fira med.

Vi samlades ett gäng hemma hos mig och spela lite cards against humanity och pimpla dryck, sedan for vi till Tårget och äta. Maten var helt okej. Jag åt svamp pasta som inte smaka så mycket men vinet var bra! Efter middagen kom vi tillbaka till mitt och fortsatte med vem är jag. Min typ var man, amerikan, inte en skådis, sångare eller atlet. Gissade på Trump. Det var fel. En till ledtråd var att han var mörkhyad. Visade sig att det var Barack Obama. Tycker nog han har mer ljusbrun hudton. Men afroamerikan nevertheless! Men kanske det är fel på mitt omdöme. Några kan säga att jag är vit, men egentligen är jag mera transparent. Anyway så förlora jag. 

Efter raketer, sprattelstickor och mera skumpa så avslutade vi kvällen runt 0300. Nyårsdagen var trög men ändå så trevlig. Lägenheten var fylld av tomma flaskor, serpentiner och mitt golv var klibbigt av allt spillas. Perus!

TACK alla som var med - det måste vi göra igen nån gång! 

 

Nu är de ju nytt år, men ändå samma gamla jag. Jag har inga nyårslöften, bara januari intentions. Med inspiration från LeefromAmerica (klick) så började jag december månad med att skriva ner lite grejer jag ville uppnå under månaden. Samma sak gjorde jag igår för januari. Lite som en "kom ihåg" lista! 

 

 

Tycker det är helt vettiga saker att försöka sig på i januari. Fast det kan nog tammifan vara svårt att komma ihåg vattnet. ATT DRICKA VATTEN. Damn.

Nu är det snart dags för junior VM kvartsfinal som jag tänker ha ena ögat på, och andra ögat på instagram. #truestory. För inte är jag egentligen så intresserad av junnuna. 

CHEERZ!

 

sofia
Publicerad 02.01.2018 kl. 18:21

shit we can live without


HAPPY NEW YEARS EVE!

'tis is the last day of 2017. When I think back on this year in general, I feel there has been alot of stuff that I feel should be left behind and stay in 2017. Things that I really don't think we need to bring with us to the new year. I call this post: 

 

Shit we can live without in 2018

 

  • Donald Trumps ego. I really hope someone slaps him back to last year and make him not run for presidency. Because if he continues to act like a child, we will infact have a WW3 and all because of his massive EGO. Start acting like a world leader or just leave.

 

  • Fidget spinners. Never understood them, never will.

 

  • Sexual harrassment. Need I say more? Because of the #metoo stories and can I say - revolution, I hope we can see a HUGE change in 2018. 

 

  • Crop tops and crop hoodies. Sure, it's all fun and games when you're 15 or have a tiny waist - but when you're 28, have a beer belly and trying to find a t-shirt or hoodie for work or you know, for winter, but everything is too short, it is not as warm or pleaseant. I know - BODY POSITIVITY. But I'm COLD.

 

  • Shitty music. I mean - Gucci gang, Rockstar, Havana & other sucky songs on the top 50 charts. I don't get it! HOW. ARE. THEY. STILL. THERE. 

 

  • Bullying. Hate is just jeleousy - but why do people feel the need to put other people down? Just stop it. 

 

  • Ridiculously high-priced healthy foods. 12 € for 1 cup of super healthy amazingness granola or 4 € for a semi ripe avocado? Do you know how many McDonalds meals I get for that? I don't know either but I think it's alot. If we need to eat healthier - make it a possibility and not just a privilege. 

 

  • Overpriced "Smart" phones. They last for 1,5 year, the prices are the same as a two week holiday and the new ones just get bigger and have less stuff. Like a hole for your headphones or you know, your charger. BOOH! We should be advanced enough to make quality shit. 

 

  • Rudeness. I have met so many rude people this year and alot of them we're kids! What happened to please, thank you and I'm sorry? Manners? Kindness? Imagine that these kids are the future that are supposed to take care of us. HAHAHHAaaaa help me! 

(Of course - NOT all kids are like this. There are more happy, friendly tiny humans in this world. We have to remember that it's our job to teach them. The adults are the rolemodels. They don't turn out to be assholes on they're own)

 

  • Influencers that don't actually influence but call them selves influencers. There are alot of inspiring people out there who REALLY work hard and inspire others to do the same. They influence their ideas and dedication to inspire others. Then there are people who post quotes of inspiration, written by others, on a selfie and call them selves influencers without actually doing anything. What is that? WHAT is that? 

What other stuff should we leave behind in 2017? ​

 

 

Some stuff I'd like to bring to the next year.

Ed Sheeran, positivity, avocado, high waisted jeans, Kevin Hart, The Crown, Plants, Mikael Gabriel, Ghee butter, iKaffe, Organic skincare, Instagram.... 

Love, Love and some more LOVE! 

 

 

sofia
Publicerad 31.12.2017 kl. 13:17

 

bio

 

 

Namn: Sofia "fiauster" Johansson

Ålder:  Tjugoåtta jordsnurr

Ort: Åbo/Turkuland

Blogg: Här kan ni läsa om allt och ingenting, men oftast någonting!

Är: Glad, mästare på överanalysering, snäll, tankspridd, lite humoristisk, semi musikalisk, lång, full av kärlek och ost

 


BLOGGTIPS

 

Silje Werner

Blejk, Fejt & Fab

Janets Hälsopepp

Rachel Brathen

Andas

Anne Hietanen

Grön i Åbo


 

 

För fanmail eller övrig kontakt:

johanssonsofia0@gmail.com