viva españa!


Buenas tardes señoras y señores!

Här sitter jag med halva käften bedövad från dagens tandläkarbesök. Det lossnade en bit tand i helgen så nu är den komplett igen en tid, hoppas jag! Verkar inte vara den bästa lappningen jag varit med om. Men jag tager vad jag får - unviker gärna tandläkarstolen om jag får välja själv.

Tandhygien var ju aldrig varit min favoritgrej som liten och det får jag lida av nu. Att har haft tandställning + håliga tänder har resulterat i för många besök till tandläkaren och ett ihållande obehag. Kräver minst 2 bedövningssprutor innan jag kan vara med. Men nu har jag nog haft hygienen på koll så lovar att jag är fräsch!

Anywayz, förutom att jag har hängläpp så har jag även packat klart min resväska inför morgondagens charterresa till Menorca! När jag bodde på Mallorca så reste jag en dag över till grannön på kytt och det var en riktigt mysigt där. Ganska lugnt och chill. Tråkigt lär de inte bli, reser ju med halva släkten så vi lär få fart på den lokala befolkningen.

En fundering - Mallis är ju kort för Mallorca - vad är kort för Menorca? Mennis är ju lite lame. Just a general wondering.

För att förbereda mig för att åka till Spanien, har jag binge-kollat Netflix serien ”Las chicas del cable” alltså "flickorna i växeln". Språket är spanska och året är 1928. Kvinnor som jobbar på ett stort telefonbolag som telefonister och kämpar för kvinnlig självständighet. Herrestas va bra den är - har ett avsitt kvar och det har inte ens gått 24 h. Den är lite som en telenovela. Drama, tjugotalsstil, kärlek, sex & vackra människor. Jag har nog min basic spanska kvar i huvudet så jag lär klara mig en vecka med lite spanglish. 

Hola! Quieres una cerveza por favor.

Gracias!

Que?

No pasa nada.

De nada.

Coño.

Jajajjaja.

..månne int' jag klarar mig

Så ni alla får ha en exemplarisk vecka och ha det så kul på Ekenäs Höstmarknad om ni ska dit - så hörs vi nästa vecka. Under tiden kan ni följa mig på min instagram eller snapchat (@fiauster) om ni vill få uppdateringar på min reissu!

Om inte, då är det bara att låta bli. Ha det så bra - KRAM!

 

Un saludo, Sofia

 

 

sofia
Publicerad 20.09.2017 kl. 16:47

den mest poetiska helgen


Hej hopp kaffekopp!

Idag är det måndag och för en gångs skull är jag inte trött. Jag har haft en rehab helg och en välbehövd sådan. Tror det inte har varit en händelselös helg sedan april! Konstigt nog sedan mina hundra vita dagar. Men livet är en fest så what can you do. 

Men istället för att babbla om hur bra min helg har varit så tänker jag visa er..

 

Fredags feelingen var mat. Lunchade på Pure Hero, drack smörkaffe (flotigt men gott) och lagade fredags middag hemma hos mig. Blomkålsmos, broccolini och lax. Helt okej var det om jag får säga det själv! Det jobbiga med att laga mat är att under tiden man kockar så smakar man ju på vad man lagar, så när man väl ska äta - är käften immun och allt smakar samma. Bara jag?

 

 

På lördagen åkte vi ut till Björkö och bara chilla. Vi satt ute och åt, spelade finns i sjön, badade bastu, lärde oss att mima till låten Torn (klick) och lyssna på musik. Det var ett fint dygn med fina typer. Nästa år igen, PLZ. 

Jag har sagt det förr och jag säger det igen. Jag har de bästa människorna omkring mig. Allihopa - ni rockar!

 

 

Söndagen var det ju Åbo-dagen och kom passligt hem så jag hann käka pizza och kolla på fyrverkerierna men honom. Jag fick ju inte på bild hur maffiga dom verkligen var. Fun fact: jag är rädd för raketer, egentligen, men lekte tuff framför min pojkvän. Det beror på att min kusin gjorde så att raketerna jagade mig när jag var liten. Schysst!

 

 

Det var den helgen. Nu är det måndag och dags att aktivera sig. Idag är det skoldag, bykdag och ögonbrynsdag. För på torsdag flyger jag och halva släkten till Menorca och en kan inte vara ögonbrynslös då. 

 

CheerZ!

sofia
Publicerad 18.09.2017 kl. 09:01

fem fröjder denna fredag


God morgon allihopa!

Sitter vid mitt matbord och har precis ätit frulle. Tittar ut från mitt skitiga fönster och ser några orangea löv falla ner på den våta marken. Det har regnat hela morgonen och jag är glad att jag har "självstudier" idag så jag kan dega. Vem studerar egentligen på sina självstudiedagar som infaller på fredagar, really?

Lyssnar på min release radar på spotify och försöker peta ut ett frö från tänderna. Prokastinerar. Borde ta i lite skolarbeten men blev just klar med det första och det är så många kvar att jag vet inte vilket jag skall börja med näst. Tror all studie motivation försvann efter examensarbetet i vår. 

Anyways, to the good stuff! Idag är det inte bara lönedag utan det är också fredag! Så tänkte lista fem fantastiska fröjder med denna vecka.

  • Fick ett roligt mail och med det -  den roliga möjligheten att få vara med i X3M förmiddag i höst igen! Hela två gånger skall jag på fredagssnack med Prillan. Stay tuned för det!

 

  • Mitt påbörjade stress "magsår" känns lite bättre efter läkarbesök och meducin - så ska vårda mig själv så jag är i gott skick tills nästa veckas reissu! Inte kan jag ju åka till España och inte få njuta av mat & dryck? Ja, och för fortsatt hälsa förstås. 

 

  • Facetime med brorsan. Alltid lika stressreducerande att få snacka och se familj. Guld!

 

  • Min release radar på Spotify. Varje fredag är en piñata full av överraskningar. Är överlycklig för att The Killers, Evanesence, Fall Out Boy och Jessie J har släppt nytt material. Som jag har väntat! YAAS. Keikka bruden inom mig hoppas på flertal world tours inom en snar framtid. Ingen kommer ju aldrig hit men FINGERS CROSSED!

 

  • Paratiisihotelli. Brukar inte kolla på PH i någon form men nu måste man ju. Känner inte Oliver personligen men är det en fellow Ekenäs bo med så måste man ju heja på! Tycker det är otroligt underhållande, lite nolot, små härskigt - vilket får en att vilja följa med varje vecka. 

Nu skiner solen där ute och det ser ut att bli en fin fredag! Hoppas ni alla har en fin helg för det skall nog jag absolut ha.

 

Cheerio

(bild från mat-reissun till Oslo i våras, såhär soligt är det inte nu, obvisously)

 

sofia
Publicerad 15.09.2017 kl. 09:45

thank you notes vol. 7


Fall has stumbled upon us and we have almost reached the middle of september. So I think it's time for some of my thank you notes - because I'd like to give thanks to all the little things in life. The small stuff that kind of makes the day better.

Hösten har kommit för att stanna och vi har snart nått halva september. Så jag tycker att det vore dags att skriva ut lite tack till de småsaker i livet som gör dagen lite bättre. Som vanligt kör jag det på det engelska språket. Enjoy!


Thank you..President Niinistö, for your perfect facial expression when president Trump was being..Trump. Thank you for reacting exactly the way we all do when he opens his mouth. 

Thank you..Finnish basketballteam, for showing the world that we actually loose the same way in every sport and not only in ice-hockey. Under alot of pressure and with alot of points. It's called consistency! That's how we roll!

Thank you..Grandma's photoalbum, for having all the pictures of our old selfs, out hairs and the teenage boyfriends. And for not having instagram. #neverforget

Thank you..School, for letting us chill for the first three years and managed to make us stress-sweat and almost die at the end. Real cool! I feel so alive.

Thank you..Knäckebröd, for breaking up friendships and relationships since forever. Because we all have the correct side to where the butter goes. Which iiiis the TOP SIDE. Always. 

Thank you..fall weather, for being chilly in the morning and a jacket, scarf and hat is a good idea - and then being warm AF in the afternoon. The sweat works as natural highlighter!


That was my monthly thank you notes for september! Have a great monday and be kind!

 

 

(watch the OG notes with Jimmy Fallon here)

sofia
Publicerad 11.09.2017 kl. 16:55

skärp er, please


"Universitet är universitet och yrkeshögskola är yrkeshögskola och aldrig mötas de två." 

Läste en screenshot igår där någon hade uttryckt sig ganska starkt om att Novia nu bor i Hanken huset på Henriksgatan i Åbo. Hur ÅA-studeranden inte är intresserade av att ha oss Novia studerande på deras marker, typ. 

1. WTF

2. Skärp er

Man skulle kunna tro att i år 2017 skulle den uråldrade åsikten om att man är en working class hero jämsides akademikerna när man går på yrkeshögskola. Men tydligen inte!

Jag har alltid fått det intrycket att vi som studerar på yrkeshögskola är snäppet under de som studerar på universitet. Vilket är helt (not) fine, för smaken är som baken. Alla har vi våra åsikter. Men, det handlar om hur man uttrycker sin åsikt.  

För att vi nu har tvångs-flyttat ut från vår byggnad på Nunnegatan och tagit kära Hankens hus är inte vårt fel. Jag vill inte vara där. Vet många andra som inte vill heller. Det är inte en praktisk byggnad för våra studier. Inte tycker jag det är trevligt att köa i evigheter till Gado eller Arken. Vi är tvungna att arbeta i mindre utrymmen, för mig är det längre väg till skolan, inget eget bibliotek, för få datorer osv. 

Dessutom nu, en mysig känsla av att vi inte hör hemma där? 

Schysst. Väldigt schysst. Kaveri liksom. 

Jag är väl medveten om att inte alla ÅAs studeranden känner så här, men ni som gör - skärp er. Lägg er energi på era studier och studieliv istället. Även om MK-klubben har tvingats flytta. (still, not our fault - vi hamna också flytta!) Så kan man väl göra det bästa av situationen. 

More is more och ju mer vi är tillsammans, destu gladare vi blir! Så kanske vi kan gräva ner stridyxan och bara acceptera vad som är. 

 

För att citera NN - KÄRLEK ÖVER FAKULTETSGRÄNSERNA, right?! 


 

 

sofia
Publicerad 08.09.2017 kl. 15:15

stuff som får mig att kallsvettas


Jag är som sagt en överanalyserare, vilket ofta leder till att jag på förhand stressar upp mig över saker som inte än har hänt. Hand i hand med att överanalysera så finns det en massa andra saker som gör mig nervös och kallsvettig. Små saker i vardagen som en annan kanske inte ägnar ens en liten tanke på. 

Förutom att jag blir sömnlös och spyfärdig inför intervjuer i alla former (dejter räknas) så finns det en hel del andra småsaker jag bli nervös över. För att nämna några!

 

  • Att svara på okända samtal

Okända samtal är oftast telefonförsäljare. Är det viktigt ringer de väl på nytt tänker jag. Man är ju mera tillgänglig via mail eller sms nuförtiden eller hur? Jag känner många liksinnade personer som jag aldrig pratar i telefon med. Varför samtal när det finns whatsapp? 

När det gäller bekanta personer så har jag nog inget emot att prata i telefon. Just sayin'. 

  • Att ringa ett samtal till okända personer

Skickar hellre mail eller viesti. Väljer alltid ställen med onlinebokning - mera sånt til folket! 

Gäller det arbete och sånt så såklart måste jag ringa. Men då går jag in i ett privat rum där ingen annan hör mig. 

  • Att knacka på en låst dörr

Tänk om jag stör? Alla ser på en när man sedan går in? Hemska saker.

  • Att svara fel på en fråga

Den pinsamma känslan då man är bombsäker på sitt svar och så visar det sig vara totalt fel. Det är inte hela världen, men lite nolo.

  • Att få ett nej/ att säga nej

Ingen gillar att höra nej. Gäller båda vägarna. Men det finns ingen bättre känsla att få ut det till slut och att få höra det. Det är spänningen innan som är värst.

  • Att inte veta vad som händer

Samtidigt som jag tycker om att go with the flow så är jag innerst inne en kontrollfreak som gärna vill veta allt som händer. Jag behöver svar på tal. Jo eller nej. Var och när. Ska vi åka på en resa? Då bokar vi direkt, för annars blir det aldrig av. Såna grejer.

  • Att inte vara omtyckt

Det har jag växt ganska bra ifrån, men det ligger nog lite kvar i mig. En gång people pleaser, alltid people pleaser! Men med åldern har jag lärt mig att alla kan inte gilla alla. Sorgligt men sant! 

  • Läkarbesök

Skulle klassa mig själv som en semi-hypokondriker. Tror alla små krämpor är något mycket värre och tror oftast ett läkarbesök är en dödsdom. Vilket aldrig är fallet. Än så länge. Tandläkare är ännu värre för bedövningen gör så helsikes ont och brukar oftast inte ha effekt före efter 3-4 sprutor. Säger jag. Better safe than sorry y'all! Gynekologbesök är bara obekvämt. 

  • Att upprepa sig när man beställer någonting (oftast på finska)

Imagine this: Man har satt ner sig, läst menyn, hittat det man vill ha, dubbelkollat vad allt heter, samlat mod, serivtören kommer - man rabblar upp vad man vill ha med en skakig röst - slappnar av för att man klarade det - OCH SERVITÖREN TÄCKS FRÅGA..VA SA DU? 

Då lyfter man upp menyn och pekar. Visst? 

 


 

Am I totally craycray?

 

 

 

 

 

 

sofia
Publicerad 05.09.2017 kl. 12:03

it doesn't matter at all

 


"Alla har vi våra kriterier när det gäller utseende i konsten att leta efter en partner. Blond, brunett, skägg, kroppsbyggnad osv. Men när man träffar någon som det bara klickar med - så glöms alla krav bort. Så är det bara. Personlighet väger över det andra." - Filosofia 2016

Snart ett år senare är det riktigt roligt att läsa det om det här. Mitt tredje inlägg på bloggen handlade om längdskillnader och hurudana kriterier man har när man letar efter en partner. (klick!). Eftersom jag är lång så har jag alltid haft det lilla kravet på att han bör vara längre än mig. 

Alla har sin lilla lista. Krav på hur sin potentiella partner skall vara och inte vara. Ju längre det går, ju längre blir listan. Man lär sig av sina erfarenheter och det lägger till en hel del. 

Min lista har inte varit så lång, utan mera att - inte vara ett asshole. Inte vara en snåljåp. Inte vara osocial. Inte vara dryg. Ha bra humor. Helst inte kortare än mig. Helt okej liksom? Men när det kommer till kritan så har ens lista ingen skillnad när man träffar någon riktigt speciell. Ja, förutom om han nu råkar vara ett osocialt asshole med noll sense of humour, men då är han inte speciell. 

"Men - faktum är att visst reagerar man mer på ett par där kvinnan är längre än killen? För det är ju mer sött och gulligt när kvinnan är betydligt kortare. Det gäller väl bara att skaka bort känslan hur andra ser på en och bara go with the flow! Enkelt va?" - Filosofia 2016

Nu är det ju så att en kan verkligen inte fundera så mycket på vad andra tycker. För ingen annan bryr sig än en själv. Det ligger mellan ens egna öron. #fact

För plötsligt händer det! Här står jag nu, upp över öronen kär i en karl som råkar vara liite kortare än mig. Det visade sig att det har absolut ingen betydelse. How about that? 

Visst var det ett hinder för oss båda i början och ett stort no-no. Men ju längre det gick så verkade det inte vara så stor skillnad mer. Ganska fint. Eller ja, några cm skillnad men det glömdes liksom lite bort. Helt jävla fantastiskt - och lite roligt.  

Man kan inte låta något så ytligt ta över om resten är så bra. Dagens lärdom från mig. Go with the flow. 


Idag är det söndag, och dagen före skolan börjar igen. Jag känner mig spänd, illamående och ångestfylld inför de sista halvåret i skolan. Det positiva är ju alla härliga klasskompisar jag får umgås med igen! 

Ha en bra söndag allihopa - nu ska jag försöka ta tag i min vardag. SUCK!

 

*om ni har några frågor eller några idéer om vad jag kunde blogga om i framtiden så ge gärna tips på vad ni vill ha min åsikt om eller vad ni vill läsa eller om jag ska bara freestylea som vanligt. cheerz! 

 

 

 

 

sofia
Publicerad 03.09.2017 kl. 15:44

twentyfirst century meltdown


Kändes som om en del av mig var borta. Kontakten med omvärlden försvann. Mitt liv stod stilla i 7,5 h. Tjugohundratalets lyxproblem. Allt man har finns där. Sedan är det bara otillgängligt. 

Min telefon totalförstördes igår. Den föll face forward i asfalten och jag försvann in i en mild depression. Sorgligt? Absolut! Men fakta!

Som känt är min telefon fastväxt i min hand. Tanken att inte kunna svara i telefon eller kolla sociala medier. Horribelt. Men mest tänkte jag hur oroliga folk blir när jag inte kan svara direkt då jag alltid är tillgänglig. De tror säkert någonting har hänt. 

Jag var på jobb och hade hela arbetsdagen kvar innan jag kunde åtgärda mitt problem. Alla satt med sina telefoner på kaffepausen och det enda jag kunde göra var att stirra på min spruckna skärm och se på det inkommande samtalet jag inte kan svara på, meddelanden jag inte kunde öppna och instagram notifications jag inte kunde kolla.

Direkt efter jobbet åkte jag till närmaste Telia butik och skaffade en ny, för den var o-återupplivbar. Kom hem. La ut på Facebook att jag lever.

Visade sig att ingen hade saknat mig eller ens märkt min absence. Hur kunde ingen märka att jag inte varit aktiv på 7,5h - blev lite förolämpad. Sedan insåg jag att folk kanske har shit to do och inte ser sin manick som en kroppsdel.


Det som jag mest tänkte på var att nuförtiden har man allt där. Telefonnumror, kalender, livsviktiga appar och bilder. Förut hade man alla numror memorerade och kunde ringa med vilken telefon som helst. Skulle jag har behövat, skulle jag inte kunnat ringa mamma från en annans telefon. För jag kan inte numret utantill. 

Förut hade man skilda manicker till allt. Tappade man telefonen hade man iaf bilderna kvar på digikameran. Musiken fanns kvar på mp3an och telefonnumrorna i huvudet. Ingen panik. 

Nu gråter man blod och går in i en mild tvåtusentals depression. 

Kanske bara jag...

Men allt är åter ingen i sin ordning, är uppkopplad igen och jag har överlevt! 

Ha en fin fredag och ta hand om er och era manicker.

KRAM!

 

 

sofia
Publicerad 01.09.2017 kl. 16:15

 

hej hopp!

 

Namn: Sofia "fiauster" Johansson

Ålder:  Tjugoåtta jordsnurr

Ort: Åbo/Turkuland

Blogg: Här kan ni läsa om allt och ingenting, men oftast någonting! 

Gör: Studerar till socionom och lever lifvet

Är: Glad, mästare på överanalysering, snäll, tankspridd, lite humoristisk, semi musikalisk, lång, full av kärlek och ost

 

Follow me!

Instagram: Fiauster

Snapchat: Fiauster

 


 

 

 

 


 
bloggar jag gärna läser

 

Silje Werner

Blejk, Fejt & Fab

Janets Hälsopepp

Rachel Brathen

Hemulen

Andas

Anne Hietanen

Grön i Åbo


 

 

För fanmail eller övrig kontakt:

johanssonsofia0@gmail.com