a letter to my past self

 

Dear teen-Sofia, 

First and foremost - don't worry so much. You are and will be perfectly fine. You are funny, positive and loved. You might not be where everyone else is - but it doesn't matter. You are where you're supposed to be.

Every choice you make will lead you somewhere great. The good and the bad decisions. All the shitty stuff will turn into something awesome. Just trust it. 

All the people you meet will play a huge part in your life. Take care of the relationships that lifts you and let go of the ones that drags you down. Also, be the person that will help lift others. You will have amazing friends and your family is gold. 

Again, don't worry so much. Trust life. Trust yourself. Don't let other people decide your life for you, but don't turn down help. People need people. 

Listen to your mother. She's almost always right. Take care of your relationship. Just let it happen. She is the best, even though she chews loudly and talk to you in the morning - even if you tell her not to. Because, parents.

Be kind. Be brave. Be fearless.

Remember, wear clothes that you feel comfy in and that you actually like. Don't wear weird stuff just because the other girls wear 'em. Like the low waist jeans. Just. No. Don't worry - you'll find your style.

Be proud of your long legs and big feet. You're awesome.

Put down the cigarette. It sure looks cool now, but it wont look cool in 10+ years. Trust me, it sucks. It will haunt you forever. 

Eat right and skip the energy drinks. Thank me later.

Skip the black eyeliner, or take time to learn to put it on properly. Seriously. 

Take your time with a boy. Get to know him and make sure he treats you right. You're not in a hurry, and if he is - dump him.

You will travel, alot - but remember to enjoy it. 

Love yourself. It will be the most important relationship you'll ever have. Be your own best friend and you'll never be alone.

 

Most importantly - you are enough

..and boybands are still awesome.

 

 

 

 

 

 

 

sofia
Publicerad 19.07.2017 kl. 16:55

where is my MOTIVATION

 

Jag har varit så trött på senaste. Har ingen träningsmotivation på mina lediga veckor, alls. Däremot tränar jag i gymmet under arbetsveckan. Underligt det där. Äter bra, mår bra men är så trött.

Har olika teorier om vad det kan bero på.

1. Får energi av att röra på mig. Så - på jobbet är jag igång hela dagen, med få små pauser. Leder till mera energi och träningsiver. Har ju inte samma tempo på när jag är ledig..

2. Har haft en tendens att träffa folk och festa på min lediga vecka - resulterar ju i lite för mycket krapula och för låg energi nivå. 

3. På de soliga dagarna känns det ju lite avigt att vara inne på ett gym när man borde ta in all d-vitamin man kan. 

4. Lathet

5. Efter en arbetsvecka är min kropp kanske värd lite vila. 

6. Shopping is cardio..?

7. Annat ord för lathet.

8.  Jag saknar rutiner. Vem sku ha trott det?

What to do? Kanske jag tar tag i det i höst. Sommren är ju kort.


På tal om rutiner, idag är det ju sjuttonde i sjunde tvåtusenochsjutton - så idag börjar ju..GAME OF THRONES! Enligt the internet är det 386 dagar sedan säsong sex avslutades. Sick! Excited! Waaah!

 

Kanske jag borde yoga en stund och turn my frown upside down, som jag gjorde för någon månad sen. How 'buh dat?

 

 

 

 

 

sofia
Publicerad 17.07.2017 kl. 16:10

love, actually


Happy lördag allihopa!

Hade finbesök från Ekenäs igår och hade den bästa kvällen på länge. Vi pratade om allt och inget. Vi blev och fundera över min bloggtorka. Försökte komma på varför det känns så trögt. För jag älskar ju att blogga. 2 läsare eller 200, så gör jag det för min skull, att avlasta hjärnan. Lite som terapi, if you will.

Dock har jag har haft lite svårt att komma på vad jag ska skriva på senaste. Dels beror det på tidsbrist på jobbet och dels för att en person, en man, en människa.. som jag är ganska så fäst vid, läser min blogg. (yes you.). Så har inte riktigt våga skriva så ärligt som jag brukar. Because man blir så mesig när man har blivit smittad av feelings. Vad är grejen med det? 

Men tänkte nu att jag skulle skita i det, och bara fortsätta skriva på som vanligt. Öppet om mitt liv. Som jag brukar. 

För om sanningen ska fram, så är jag så otroligt lycklig i mitt liv just nu. Jag mår bra, sådär allmänt..just nu har jag krapula så mår inte sådär jätte bra, men anyway, jag har härliga vänner, familj, släkt och ja, jag är lite kär. Pirr och allt.

Kärlek i alla dess former gör ju lifvet så mycket bättre. Mera kärlek till folket! 

Men, med feelings kommer funderingar. 

Jag är en normal människa utan dem, men med dem blir jag en osäker, klyshig, smörig och mesig version av mig själv. Det är helt sjukt! Ibland måste jag stanna upp och klappa mig på kinderna.  

"Skärp dig. Du är en stark, independent women!!"

Varför blir man så osäker på allting direkt när man träffar någon speciell? Man blir och ifrågasätta allt man gör. Varför gör man så? Kanske jag är rädd att jinxa det. 

Lustigt hur hjärnan och hjärtat är osynkade ibland. 

Men ja, så här ligger det till i mitt liv just nu och det var nu typ det jag hade på hjärtat idag, som bultar lite extra. Dels för att pumpa ut allt vin från igår, men allra mest pga. kärlek.

Så här sprider jag lite love till er alla och hoppas ni har en fin fin lördag!

smör-fia
Publicerad 15.07.2017 kl. 14:13

we're only human, after all


Hejsan svejsan alla läsare!

Halva sommaren är förbi redan och har fått njuta av två dagar sol. Inte mig emot - egentligen - för jag solar ändå inte. Men inte ska juli vara så här kallt. Det ska vara varmt, myggigt, grillmat, kall öl, kroppsångest och strandhäng! Men det vädret verkar vara när jag är på jobb. 

Anyways, som många inte kunde har missat, så var det fotbollsmatch mellan IFK Mariehamn & Legia Warsawa igår på Åland. Det var stora rubriker om hur de legendariska polska fotbollsupportrarna är påväg över och skall trasha Åland och våldta alla åländska kvinnor. 70+ av dom skulle komma över med min båt och vi hade trippelt upp med väktare ombord, massvis med polisbilar från Åbo på ön och alla var typ förberedda. Green street hooligans förberedda. 

Jag har ingen bakgrundsinformation om polska fotbollshuliganer, förutom det folk pratade om på båten. Jag tänkte att de är ju bara människor och knappast kommer de att härja omkring kl. 09.00 på morgonen bland alla barnfamiljer. Men har ju sett Green Street Hooligans (klick) så det var ju det enda jag hade som referens så..ganska så kluven.

Det visade sig att de var hur trevliga som helst, iallafall ombord. Vinkade glatt med en öl i var hand. Sa "hello, please & thank you". Vänligare än 80% av "vanliga" kunder. När jag skulle dra igång vår show med barnen steg de snällt upp och lämnade oss ifred i clubben. Ett annat gäng satt ute på sundeck och sjöng med till sommaren e kort. Hur glada som helst! Lite spänd var jag innan, pga. allt överhypeas. Men hade ingen orsak att vara rädd. 

Jag vet inte hur snälla de sedan var under matchen eller runt om på Åland, men enligt nyheterna hade väl det gått relativt lugnt till med x antal gripna. Ett 20-tal åkte med mig över till Åbo med nattfärjan och ärligt sagt så tyckte jag att finnarna på båten hade mera liv för sig än polackerna.

Visst är det bra att vara förberedd ifall nånting skulle brytas ut, så alla invånare kan känna sig trygga. För man vet ju aldrig vad som skulle ha hänt ifall de hade förlorat matchen. Lite lite överdrivet var det väl. 


Det jag blev och fundera över är hur de måste ha känt sig ovälkomna och färdigt dömda. Visst har de ett dåligt rykte om att vara riktigt roisiga fotbollshuliganer, men oftast är det 10/100 i gänget som kanske beteer sig dåligt. 

Det är samma sak som att alla muslimer skulle vara terrorister, alla blondiner är korkade eller att alla finlandssvenskar har en segelbåt. Varför har vi människor en tendens att dra alla över samma kam? Lite sorgligt tycker jag. Det är ju tvåtusenochsjutton, man skulle kunna tro att vi hade kommit längre i vår syn på människan. 

Am I right?

be kind.

 

 

sofia
Publicerad 13.07.2017 kl. 13:04

örongodis


Sidu hejsan på dig..san!

Jag är en podcast-virgin. Jag hade aldrig lyssnat på en podd innan typ, jag var med i en. Men se på fan, nu har jag upptäckt att det är ganska gemytligt att lyssna på folk som pratar om allt och inget. Dock finns det bara tre jag lyssnar på aktivt och de tre listar jag nedan & rekommenderar varmt!

 

  • From The Heart – Conversations with Yoga Girl 

Ingen överraskning där. Rachel Brathen har såklart också en podcast som är fantastisk. Förutom de avsnitt då hon snackar babies och födslar (berör inte mig det minsta liksom), så pratar hon öppet om hennes liv, hur man kan överkomma rädslor, beroenden, om hennes barndom, om kärlek och sedan har hon en massa gäst-poddare som t.ex. hennes mamma, hennes man Dennis, olika yoga lärare och senast var det Blondinbella. De berättar öppet deras egna historier.

Rekommenderar den till en lugn powerwalk i skogen eller en dag i hängmattan.     

 

    

  • Dynamiska Duon

Den dynamiska duon består av Janet & Silje. En relativt ny podd som startades i början av året vill jag påstå. Viktigt att veta är att de båda är finlandssvenskar, bor i Ekenäs och MINA barndomsvänner! Janet & Silje snackar om allt mellan himmel och jord, samt sådant man inte egentigen skall prata om. Om ni lyssnar från början så är jag med i avsnitt nummer tre. Ni kan även följa deras egna bloggar som jag har länkat här på bloggen min.

Rekommenderar denna podd till diskning, powerwalks, strandhäng och ja, allt annat ni gör.

                  

 

  • Skäringer & Mannheimer

Alltså Mia Skäringer och Anna Mannheimer är så jävla roliga. Denna podd handlar mest om deras liv, de delar med sig om vardagliga saker och berättar historier från livet helt enkelt. De har så otroligt bra humor på ett naturligt sätt. Skrattar så jag kisar på mig lite ibland. True story.

Rekomenderas till flygplan, solstol, frukost och såklart en powerwalk.

                  

 

Det var de tre poddar jag lyssnar på ibland. Ge dem en lyssning och tacka mig sedan! Dom finns väl där poddar finns. 

Ha en bra söndag allihopa och skicka lite positiva tankar till mig här på båten innan jag totalt tappar hoppet.

Ajöss till sjöss!

sofia
Publicerad 09.07.2017 kl. 17:29

thank you notes vol. 6


It is july - and with that comes my monthly thank you notes. I like to show my appreciation and give my thanks to the little things in life and makes my days a bit better. Gratitude IS the best attitude! I have made the decision to keep them in english, because it makes more sense. Enjoy!


Thank you..Youtube. For turning one videoclip to fifty more and suddenly five hours just passed by like magic. Time well spent!

Thank you..finnish summer. It sure was a great day!

Thank you..person who decided it was a great idea to re-do the asphalt on the bridge in the middle of the day. I sure have never seen that kind of a road block in Ekenäs on a monday afternoon! I'm sure people didn't have better stuff to do than sit in a queue, maybe they needed the time to think.

Thank you..social media, for making me a part of all the weddings and other parties I wasn't invited to. There but not really there!

Thank you..people who always like everything I post on instagram. Even though it's a shitty picture, I really appreciate you and I am forever grateful. #alterlove

Thank you..memes. There's a meme for every situation in life and it's always relateable. What was life before memes? I can't even imagine. 

Thank you..childhood friends. For being the best singers, having the best sense of humour and are the best people. I am feeling the two day hangover but I also feel happy. THANKS!

 

 

Click HERE to watch the original thank you notes with Jimmy Fallon. 

sofia
Publicerad 04.07.2017 kl. 11:10

to adult or not to adult - that is the question


Jag är tjugosju år, snart tjugoåtta. De flesta i min ålder har sitt "shit together" i form av stadigt jobb, familj och hus. När jag är i Åbo så känns mitt liv jätte bra. Jag är i slutskede av mina studier, bor i en fin lägenhet, min cv har två sidor med arbetserfarenhet, fina människor omkring mig och ja, jag trivs i mitt liv just nu. Känner ingen stress över någonting liksom - och ingen ifrågasätter hur jag lever mitt liv, iaf int högt.

Jag har spenderat några dagar i min hemstad nu. Alltid lika trevligt att komma hem. Man behöver inte gå länge på stan tills man träffar vänner & bekanta. Utbyter några artiga ord och berättar om hur man har det. 90 % av de träffarna är påriktigt hur kul som helst. Att få veta om folks liv utanför sociala medier och faktist "catcha up". 

Däremot kan 10% av dessa konversationer göra att jag får känslan av att jag lever mitt liv fel. Jag är en bakvänd vuxen. Bara för att jag har provat mig fram, är ogift, barnfri, har utbilda mig lite sent och rest lite omkring. 

Men vet ni NU, nu när jag snart är färdig socionom, trivs med var jag är, vem jag är och skall skaffa mig ett "riktigt" jobb här i lilla Finland, så då börjar jag tydligen komma ifatt alla andra "sidu, du växte också upp". 

Så om jag hade valt att flytta lite utomlands igen och kanske inleda en ny karriär - skulle jag stanna upp i utvecklingen igen? Varför verkar det finnas ett rätt sätt att vara vuxen på? Vem har skrivit dessa regler? 

Är det samma person som har skrivit boken om hur man sluta festa vid trettio, att kvinnor skall ha kort hår efter femtio, att man inte kan vara singel och lycklig, hundar inte är "barn" och att biologiska klockan tickar slut efter 25..?

Varför måste man växa upp så tidigt? Man har hela livet på sig och man utvecklas hela tiden. Livet tar inte slut vid trettio tro det eller ej!

Var och en har ju sitt eget sätt att leva och jag tycker inte att det finns rätt eller fel. Så länge man mår bra så är det skit samma! 

 

YOU DO YOU - and I salute you. 

sofia
Publicerad 02.07.2017 kl. 12:30

what is up with the spinners?


Nu har jag stigit i land efter åtta dagar på sjön. Helt klart i rätt tid eftersom det blivit värsta stormen nu! Kändes som jag nästan sku ha blåst bort i Helsingfors idag. Bara nästa, för står nog ganska stadigt på marken liksom. 

Inga destu mer sliskiga kommentarer har jag fått under veckan, men vissa saker har jag blivit och fundera på. 

 Vad händer med alla fotografier som ingen köper?

Det står ju alltid en typ som knäpper bilder vid landgången. För en stor summa får man köpa sitt minne. Men, vad händer med de som ingen vill ha? Tar fotografen hem de resterande och kanske använder dem som tapeter? Slängs dem? 

Varför försvinner allt folks vett och etikett på kryssningar?

Det är som om all artighet, respekt, hämningar och ja, folkvett bara försvinner. Man kan säga vad som helst till vem som helst, vara otrevlig mot hårtarbetande personal, kasta ut opassande kommentarer, dricka öl till frukost (no judgement, been there!). Vad händer med människorna? Finns det inga regler till sjöss? Det är en helt annan art ombord kan jag säga. Väldigt intressant! Slår ju själv klackarna i taket när jag är på kryssning.

Vart har alla bråttom?

Tycker alla alltid har bråttom överallt. Allt ska gå FORT till och helst ska allt ske genast. Vart har folk brått på en båt? Det är ju inte som om man slipper någon annanstans. Så lika bra kan man ju köa i lugn och ro. Det som är intressant är att ingen verkar sen igen ha brådis med att gå av båten när man väl är i hamn. Då ska alla gå snigeltakt ut. 

Fylla

Det är en helt annan nivå på fylla. Folk hinkar i sig mängder med alkohol på en kort tid. Det är en talang som ingen annan. Alltså är det gungningarna? Billiga drinkar? Vem vet. 

Fidget Spinners.

Har inte mycket med båten att göra, men ALLA barn, alltså ALLA barn har en fidget spinner. Jag har frågat många barn om varför det är så kul att ha en. Alla säger att det är kul att snurra på den...okej. That's it? 

Min brorson sa att det är "bra mot stress". Tycker det ser mer stressigt ut än stressreducerande. På Åland ska dom till och med ha en Spinner-tävling? Söta öde. What a time to be alive!


Det var lite grejer jag blivit och fundera på. Kanske frågor som blir obesvarade. Lifvets kryssnings-mysterie! 

Ha en bra helg allihopa, blås inte bort!

sofia
Publicerad 30.06.2017 kl. 16:16

 

bio

 

 

Namn: Sofia "fiauster" Johansson

Ålder:  Tjugoåtta jordsnurr

Ort: Åbo/Turkuland

Blogg: Här kan ni läsa om allt och ingenting, men oftast någonting! 

Gör: Studerar till socionom och lever lifvet

Är: Glad, mästare på överanalysering, snäll, tankspridd, lite humoristisk, semi musikalisk, lång, full av kärlek och ost

 


BLOGGTIPS

 

Silje Werner

Blejk, Fejt & Fab

Janets Hälsopepp

Rachel Brathen

Andas

Anne Hietanen

Grön i Åbo


 

 

För fanmail eller övrig kontakt:

johanssonsofia0@gmail.com