thank you notes vol. 3

Först och främst vill jag visa min oändliga tacksamhet för den feedback jag fått från mitt förra inlägg (klick). Jag hade inte förväntat mig den diskussion som uppstod och det är så kiva att få kommentarer om ämnet och att läsa de egna historier som andra människor har delat. Härligt!

Now it's time for my thank you notes for the past week. Beacuse life gives me so much to be thankful for!


Thank you..easter holidays, for celebrating the death of jesus with easter eggs and easter witches. Makes so much sense, because nothing says "my condolenses" like a chocolatebunny. 

Thank you..hangovers, for messing up my sleeping schedule so that I can appreciate what it's like to get a good 8 hour sleep in stead of the 2 hours I got last night. 

Thank you..belly fat, for protecting my abs from being too exposed. Safety first.

Thank you..hangovers again, for giving me the best creative ideas. So far a coverband and a podcast. To be continued.

Thank, for all the love I get and for waking me up at 07.00 on a sunday. Love it. 




Publicerad 17.04.2017 kl. 14:36

barnlös betyder inte meningslös

Jag vet inte hur det är med er, men mitt facebook flöde kryllar av babybilder, husköp, förlovningar och giftemål. Alla jämnåriga, äldre och yngre vänner bildar familj och bygger bo runt om i världen. Jätte härligt hur de flesta finner sitt. Mindre ser man av såna som jag, som lever ensam. Inget fel med det heller. Ibland ser det lite smårolit ut då jag postar om mina borttappade hörlurar och en annan om ens barns tappade tänder. Potato, potato.

I can't help but wonder...

Jag har ingen som helst plan på att skaffa barn. Det är bara inte nåt jag strävar efter. Det enda jag ser i min framtid just nu är stadigt arbete, glädje och hälsa - och allt vad det innebär. Ja, jag vill gifta mig nångång och stadga mig - men två personer och eventuellt en hund kan också vara en familj.

Ibland får ja höra: "Såklart du vill. Du som är så bra med barn, skulle ju bli en bra mamma!" Jo, jag älskar att vara omkring barn. Mina brorsbarn, mina vänners barn, kusiners barn & att jobba bland barn. Det ger mig sån lycka, glädje och vet ni, barnen brukar oftast tycka om mig också. Men lyckan är att kunna returnera barnen till sina föräldrar och gå hem.

Jag vet att vi kvinnor är skapta för att bära och föda barn. Biologiskt. Men bara för att en kvinnokropp är byggd till det, så betyder det inte att förmågan eller ens att viljan finns. När jag ser en baby så blir jag såklart glad och lycklig - för barn är härliga. Men det gör inte att min livmoder lyser av längtan.

Andra kommentarer som alltid flyger på är "Vem skall ta hand om dig när du är gammal?", "Vänta bara tills du håller i ditt barn", "Men vad annat skall du göra om du inte skapar familj?", "är du inte lite självisk?" och min favorit "vänta bara tills du träffar den rätta".

Varför blir man alltid ifrågasatt om man inte planerar att skaffa barn? Inte frågar jag tillbaka "Varför har du barn? Hur tänkte du där? Har du nu råd?" Måste man alltid kommentera om någon väljer att avvika från the circle of life?

Mamma säger att hon vet att hon kommer bli mormor någon dag. Det kan jag inte neka, för när jag tar examen så tänker jag skaffa hund. Barnbarn som barnbarn.

Det jag också tänker ofta på är att det kryllar av folk på denna jord. Så om jag väljer att inte föröka mig så märks det verkligen ingenstans. Sen är jag väldigt tveksam över om jag vill lämna någon efter mig för att överleva här. För det lär inte blir bättre. Men det är vad jag tänker. 

Jag säger dock inte att jag aldrig kommer få barn, det kan jag inte veta. Om det händer så hoppas jag att orsaken är för att jag så otroligt upp över öronen förälskad i någon, där vi av ren kärlek vill skapa en liten människa som är hälften jag och hälften honom eller ta hand om ett barn i nöd. Men det är inte någonting jag kan planera, som allt annat i livet.

Trust that life will take you where you need to be.

*detta är mina åsikter om inget annat sägs. KRAM


Publicerad 13.04.2017 kl. 20:16

but, are you an alcoholic - the final part

dry days - 100/100!!!!!!
status: liberated

Today is the day. Today is the 100th and final day of my experiment! Who would've thought I'd actually make it? I surtenly didn't at first. But you know what? It's been so liberating. All the hangover-free sundays with a clear mind. 

I can honestly say that I'm happy I chose this part of the year to do it. Because now when the sun is out - my winetooth is aching. 

"It's going to be interesting to see how the next 78 days will be like. Will I be able to survive a trip to Stockholm stuck with all the drunks on the Viking Line ferry? Will I endure working on my thesis-project without a single drop of wine? Will I become worse of a drinker than before this experiment or will I not even start again?" - Sofia on day 22.

I looked back on the blogpost I shared in the beginning (click here to read). I drew up some goals for my experiment and now I'm gonna compare and see if anything has changed at all. Let's go! 

  • First and foremost - I want to quit smoking for good. Because I usually just smoke when I drink.

Done and done. This is why I wanted to do this in the first place - to stop smoking and I can honestly say that I have succeeded. I have given up smoking and I never ever want to smoke again! Here's to that and let's hope that it sticks even though I have a glass or five.. 

  • I want to be able to go out for one glass and go home. (I just always get in the party mood, but what can you do.) 

I have been able to go out for one and go home after one glass, but the content of that glass was non-alcoholic. So it's a matter of how strong my backbone is and how strong my party mood gets. I'm still me you know.

  •  I want to cleanse my body from all toxins that alcohol and cigarettes give you. And that's alot of crap.

I feel more alert, more fresh and my body feels more energized. But that has to do with the non-smoking I think. Because I didn't drink that much before. Like seriously.

  • I want to save money

I have not saved a big ammount of money - but I have used them on other stuff that makes me happy. Like food, clothes and travels. My trip to Oslo for example! Again, I'm still me and I can't save money.

  • I want to develop a more healthy relationship with alcohol. To overcome the drink to get drunk state of mind, and have a glass of wine or a nice beer because the taste of it. You feel me? 

That I have done. I have been able to go out sober and have alot of fun - and going home with a clear head! I have however missed having that one glass of wine on a friday night with my meal. I have not at all missed getting drunk as a skunk. Although it will be nice to get a bit tipsy in the sun and relax.

  • Find out what else one can do on weekends without going out, as a single lady. Because I can't do more than one facial-spa-movie night a month. 

I have kept myself busy as usual but I have also enjoyed just staying in and chill. The fact is - there's not that much to do on a saturday night at winter time except going out. But not that many of my friends go out alot,  so I haven't been tempted at all! I've had alot of movie, spa and dinner nights and I've been working. But I have also been on a Viking Line cruise, on a Green Day concert and I have been at student parties -  was interesting but not recomended sober.

As a single lady, I've had no problems. I've been on a date - didn't work out, but I don't think it has anything to do with alcohol. Just about chemistry and common sense.

  • All the fancy non-alcoholic drinks I will try! 

No. This has been a huge disappointment. The "ciders" tastes like bland juices, the "beers" are watery and the fancy drinks are super sweet. I don't understand how hard it is to just leave the alcohol out - and not replace it with a supersweet syrup? Anyway, some "wines" were drinkable and one "beer" was okay.


As for the comments and questions I got - they stopped asking after a while. But some people can't wait for me to get back into it. My mum told me that "it's okay to make bad decisons sometimes". I have no idea what she actually meant but I assume that I was getting a bit dull. I kind of agree.

This experiment was a huge conversation starter and I got alot of respect from bartenders and strangers all around! So happy to be able to go back and have the freedom of choice. Do I want a glass of wine or do I want a soda with lemon? 

Let me tell you a secret - you CAN have fun without alcohol. But the drinks makes other drunk people more tolerable. 

I am also very proud of my friend Kennet who did this with me. We are superhumans and now we can be semi-drunk for the rest of the summer with good reason.

Even though it's day 100 today - I will save my wine for wednesday. 101 days is much cooler. See you on the aussie river boat, I'll be the one who's either is very happy or in some kind of alcoholic chock!


Publicerad 10.04.2017 kl. 13:00

communication is key


Homo sapiens, the last human species. The only species with a common language - the reason we concoured the world. But still we are unable to actually..communicate. In a world where we have developed a million different ways to communicate with each other, without even being in the same room, city or country - we're still failing to get the message trough.

Why is it so hard to just say what we really want, need or get our voices heard? The no's, the yes's and the mjeeeh's. (the weak "no I don't want to, but I'm able to be convinced").

We are so affraid of the reactions we may get - that we just postpone it until it may disappear by it self. But isn't it better to get a quick, honest answer and get it over and done with -  rather than a more anxiously annoying one?

For example; a job interview. You nailed it, got it - but you also nailed and got the other one. You have to turn one of them down. You're scared to disappoint and afraid to get a bad reaction to your "thanks, but no thanks.". I think the job you're about to turn down appreciates the quick answer, so they can move on and find another one - than a long over due answer. 

Same goes with human relations. Why is it so hard for some people to just be honest and tell the truth? What are we scared of? The sooner, the better.

"you have some spinach in your teeth", "pink is not your colour", "you don't have a great singing voice, so don't enter the Voice of Finland" or "I'm not interested". 

I know I used to be so afraid to hurt people, so I didn't always say waht I wanted to say or how I really felt. But as I've grown older I know that honesty is the best policy - and often most appreciated. If you don't like something or someone - say it in the most delicate way you can. If you do - say it! I'm a grown ass woman, I can take it -  and so can others. It feels so much better afterwards. 

But for some reason, some poeple believe its better to just keep quiet and hope it goes away. Sometimes it feels better to not say anything. 

Same goes with elections. Alot of people, unfortunally, chooses not to use their right to vote. But they still raise their oppinions and complain. If you don't say or do anything about it - why would anyone listen to you?

We all have a voice. We have this amazing tool to communicate and turn ideas into action. Why are so many people so scared to use it? Including me. 

This world need to watch all the disney movies over and over again, and just pay attention to the message behind every movie. They make so much sense! This one is represented by Brave. "say what you wanna say...". I mean.. humans made the movies, so why can't we live by it? 


Yes I'm reading Sapiens, yes this is inspired by that genious book and of course you all should read it. 



*mic drop*



sofia with an F
Publicerad 09.04.2017 kl. 19:32

one love




det händer, varje dag runt om i världen. otroligt tråkiga, omänskliga attacker. plötsliga och obehagliga brott. krig. våld och hat. men de stora har alltid varit så långt ifrån. även det som hände i st. petersburg kändes långt bort.

idag hände det i stockholm. på andra sidan östersjön. en båtfärd ifrån åbo.

det känns mera personligt när det är ett ställe man ofta besöker. ett ställe som är bekant. där många vänner bor och lever. 

jag var ju just där, på drottninggatan, utanför åhlens. vi gick där hela dagen, på samma ställe, bland massor av folk. men en helt annan fredag.

men det gör inte dagens händelse värre än de andra som hänt ute världen, utan precis lika oacceptabelt och obehagligt - bara närmare.

det enda vi kan göra är att stå tillsammans och stöda varandra. älska varandra och inte låta ondskan ta över. 

så som stockholm och sverige kom tillsammans idag, med att erbjuda sina hem till dem som var i nöd, via #openstockholm. det visar äkta kärlek, starkt, varmt och otroligt fint.

ta hand om varandra

all we need is love. love is all we need.


Publicerad 07.04.2017 kl. 22:16

spring, sprang, sprung

Det är något i luften. Det känns annorlunda än förra våren. Kan bero på att jag får uppleva den härliga humörsvängingsvåren här hemma i Finland istället för ett regnigt Skottland. Kan också bero på att vi är i slutskedet av vårt examensarbete. Men mest tror jag att det beror på att det är ljusare ute och människor runt omkring verkar gladare.

Vem blir inte gladare av lite sol? Läs: lite sol. Är fortfarande norsk-finne och därefter likblek med ytterst känslig hy, så en solstråle i taget funkar bra för mig. Ease into it.


Andra vårtecken för mig är:

  • Veckoslutsmarknader vid ån.

Idag inleds skärgådsmarknaden vid aura Å. Jag bara älskar matmarknader. Ost, ost och doften av olika maträtter. Tänker bara gå omkring och norpa åt mig alla gratis prover som finns. Plus att man ser FOLK. Jag älskar folk.

  • Skitiga fönster

Nämnt i ett tidigare inlägg så är det alltid lika kiva hur solen snällt påpekar hur smutsiga ens fönster är. Jag kunde inte bry mig mindre, men med åldern så börjar det lite smaka att vårtvätta dem.  Jag vet dock att mammas fönstertvättshänder kliar hemma i Ekenäs, så tänker snällt spara dom till henne. Visst är jag en bra dotter?

  • Tulpaner och andra dyra blomster

En annan grej som mamma smittat mig med. "Det skall alltid stå en färsk bukett med tulpaner på bordet varje vecka". Men istället för att spendera 5-10€ på en fräsch bukett, så väntar jag tills de blir -30% i närbutiken. Då kammar jag hem en bukett. Snål.. eller barmhärtig? Stackars leftovers som ingen annan köpt. Men en färggrann bukett blommor är nog otroligt fint och vårigt.

  • Känslor och andra bortglömda ting

Känslor som uppstår på våren. Bortglömda glada känslor som luggit begravna under mörka, dystra vintern. Tänk vad lite sol och ljud av sand under skorna kan göra?

Det gäller även människor som plötsligt vaknar upp. Det är alltid kul hur våren är en sorts väckelse för björnar i hålor eller ormar under stenar. De kyttar fram och gör sig sedda och försöker skapa lite kaos en stund. Tur så kan man stampa hårt i marken så försvinner de igen. (Detta var en metafor. En bra en dessutom)

  • Uteserveringar

Need I say more? Vintanden min värker och snart får jag sitta ute och VÄLJA ett glas vin över ett glas soda med citron. Sköna tider.

  • Dofter av våren

Jag är inte en pollenallergiker så jag kan andas bra under våren. Jag känna och njuta av alla goda våriga dofter som träd som knoppar, grillar som ställs igång, blommor som växer, gräs och lite gödsel. Tobaksrök är också ett vårtecken för alla sommarrökare har kommit igång.

  • Förkylningar

I samband med uteserveringar så kommer förkylningarna hand i hand. Folk är för ivriga med att sitta ute utan varmare kläder och fryser reven av sig. Men det är värt det, för det är ju VÅR!

Visst är det skönt att man bor i ett land med 4-6 säsonger. Vinter, vårvinter, vår, midsommar, sommar & höst. Det gör att man uppskattar sin favoritsäsong då den väl kommer och varar den ena dagen. #gratitude




Publicerad 07.04.2017 kl. 13:50


Jag har skapat en ganska mysig kvällsrutin på vardagarna med kvällsmål, en varm kopp kamomillté och ett avsnitt av Sex and The City som kommer varje vardag kl 22.00 på AVA. Ganska lämplig tid för att varva ner och chilla liksom. 

Här om kvällen kom det avsnittet "the drought", där Carrie sover över hos Mr. Big och i all förskräckelse släpper en liten smygpysare i sängen och stack därifrån som ett moln (hehe). Därefter gick avsnittet ut på hur hon tror att fisen dödat romansen för att det gick ett par dagar mellan de haft sex. Det var ju inte så. 

Det fick mig att tänka på att fisa, bajsa, män och kvinnor - som sedan ledde min tankegång till vissa mäns olika uppfattningar om kvinnans biologi. 

En gammal bekant sa alltid att "flickor fiser inte". Flickor släpper inte ut luft. Flickor kakkar dessutom inte heller. Jag kunde inte förstå hur en människa hade en sån vrickad människoförståelse..? 

Fastän vi kanske inte går omkring på stan och fiser högt bland folk eller marknadsför när vi ska do number two, men de gör ju inte alla män heller. Men trots det så är vi kvinnor väl medvetna om att män fiser, kakkar och har snorkråkor. För alla människor är byggda på samma vis, bortsett från skillnad på pippeli, pimppin, bröst och förmågan att göra två saker samtidigt. 

Men ändå finns det män som vägrar tro på att våra fisar inte luktar rosor, att vi inte skiter ut regnbågar och när vi har mens så läcker vi hallonsaft. 

Jag måste såklart googla lite om vad folk anser om detta fenomen, ramlade in på (tack Thomas Järvheden för tipset) där jag hittade en ytterst intressant tråd om en kille som undrar vad han skall ta sig till då hans flickvän tydligen har gaser i magen ibland. (källa)


Alltså jag tycker riktigt synd om den här killen. Tror han faktist att kvinnor aldrig behöver gå på toaletten och bajsa? Vart tror han vår mat försvinner? Upp i rök? 

Han har helt tydligt inte haft många kvinnor i sitt liv om hans syn på att flickor är att vi inte behöver på toaletten, ever.

Finns det faktist många andra män som tänker så här? Om så, vem ha spridit detta rykte? 

Jag, som många andra kvinnor och män, tycker kanske att det är lite oromatiskt att släppa en brakare med sin partner högt och ljudligt eller meddela att har fått lite ripuli. Men det är väl, eller borde vara förstått att vi alla har behov. Nöden har ju ingen lag. Ibland skrattar man bara lite för hårt så de kommer en liten skratt-prutt. Det är ju bara kul  och lite nolot när det händer. Men vi dör ju inte.

Alla är vi olika och alla har sina egna bekvämlighetszoner. Men vi alla fiser ibland, får snorkråkor, kakkar, kisar och petar ut lite navelludd. Även om det är bakom stängda dörrar. 


- briefly in english - 

I saw an episode of Sex and The City where Carrie accidently farts when she's in bed with mr. Big. It was a total disaster and ruined her life, and she thought that was it. Because of a fart. Air. Gas. 

That made me think about one friend of mine who once believed that we, girls, don't fart. Ever. And we don't need to take a shit either. Ever. I tried to explain to him in the most deliacate way that we indeed function the same way as men. But no. Unacceptable. 

We don't go and fart loudly and proudly among people on the street or make a big announcement when we need to go and do number two. But neither does (all) men! So why does some men think we fart roses, poo rainbows and never have boogers?

Is there still some people who thinks so? If so, who told you this nonsense? 

We all do it. Some more, some less and mostly in private. It all depends on the person. But the point is that we all have the same natural needs. Right?


Publicerad 05.04.2017 kl. 19:16

humo(u)r is the spice of life


vita dagar: 94/100

status: står redo med korköppnarN i handen

Gung i kajutan! Seriöst, det gungar när jag står, går & sitter. Måste klargöra att jag är på fastlandet nu, efter en helg på jobb till sjöss. Trodde först det var sömnbristen som spelade ett spratt, men nej! Kallas tydligen för "Mal de Debarquement" på fin franska som betyder dålig landstigning. MDDS. Kan förvirras med MDD (major depressive disorder). Potato, potato..?

Skämt åsido, det var en kul upplevelse och är mer än taggad för sommaren. Även om det fortfarande gungar. #billigfylla

Eftersom jag är i mitten av vår examensarbetesprocess och läser, skriver & suckar över forskningsmetodik och etik, så blev jag och fundera över copyright och etik inom social media.

Jag har en handfull med inspirationskällor på instagram och snapchat som jag följer religöst när det gäller humor. Från de personer brukar jag få inspiration till mina egna juttun, som t.ex mina snapchatstoryn och dess karaktärer. Ibland får jag ont i både kinder och mage av en riktigt bra sc-story eller en ig-video för att jag gapflabbar så hårt. No fake news!  

humor-konton jag rekommenderar på instagram:

Det finns säkert många andra otroligt underhållande konton där ute och jag är på ständig jakt efter fler att följa och inspireras av. Men dessa fem ovanför är mina favoriter och största inspirationskällor när det gäller social media humor. Jag är så otroligt tacksam över folk som vågar bjuda på sig själva och det är den största orsaken varför jag älskar social media så mycket, för det ger mer chanser till att visa sina dolda humoristiska talanger till fler liksinnade människor! Som inte riktigt är som alla andra. Sådana som jag.

(*Jag har en hel uppsättning av påhittade karaktärer till olika snapchatfilter och brukar spela in lite sketcher då och då. Följ mig på fiauster. Om ni har lust, annars kan ni skita i det liksom.)

Däremot så skulle jag aldrig använda andras juttun eller deras påhittade karaktärer som mina, utan jag får mest idéer och blir inspirerad till att skapa egna. Men ibland så tar folk en bra idé av någon annan och vill använda den själv. Är det plagiat? Kan man straffas för "filter" stöld? I-landsproblem på hög nivå.

Finns det en "social media" regelbok? Kan man patentera sina karaktärer?

Det finns er som säkert tänker att jag är some kind of crazy som har detta som en sorts hobby. Kanske jag är, men en sak är säker - det krävs en viss sort av talang till att kunna skratta åt sig själv och därefter kunna dela med sig av det till folk. Man kan se min humor som en blandning av Pheobe och Chandler från FRIENDS. Lite små svävande med en nypa sarkasm.

Det är dock ingen försvarsmekanism jag gömmer mig bakom pga. någon dålig upplevelse från mitt enkla liv , utan jag gillar bara att lätta på stämningen med dåliga skämt eller med lite sång. Sen om folk skrattar för att jag är skitbra på det eller för att det verkligen är dåligt är sak samma. Skratt förlänger livet från vilken källa det än må komma från! Visst?

Stand-up är exempelvis någonting jag älskar, och skulle kunna försöka mig på någon dag. Men just nu är jag väldigt nöjd med att använda snapchat för övning. För på riktig scen finns det inga roliga filter att använda sig att man ser publiken face-to-face. På snapchat ser man bara vem som har sett ens sc-story, men har ingen aning över deras reaktioner. Vissa skriver och ger feedback, kommentarer och funderar om man riktigt är frisk, men förutom det så är man ganska untouchable bakom sin telefon. Kanske jag vågar ställa mig på en riktig scen med riktig, livslevande publik någon dag och köra lite komedi. Senast nästa sommar då jag skall vara toastmaster på en väns bröllop. Cheerz to that!

Om jag skulle få välja ett yrke, vilket som helst förutom det jag nu utbildar mig till, så skulle jag vilja jobba med att underhålla människor. I form av teater, tv, radio & musik. You name it. Problemet är att jag börjar bli gammal, eller inte gammal gammal, men för gammal för att komma in i det och verkligen göra det till en karriär. Tror jag nöjer mig med att ha det som en sorts sidohobby..Tills jag blir upptäckt i alla fall. *emoji med fuffens på hjärnan*

Anyway, från plagiat till framtidsdrömmar så är jag otroligt glad och nöjd över att få spendera sommaren med att underhålla och spexa bland folk. Ett sista sommarlovs "hurra" innan jag blir utbildad socionom och påriktigt måste hitta ett fastjobb och leka vuxen. 

Eller måste jag...?





Publicerad 04.04.2017 kl. 15:59


hej hopp!


Namn: Sofia "fiauster" Johansson

Ålder:  Tjugoåtta jordsnurr

Ort: Åbo/Turkuland

Blogg: Här kan ni läsa om allt och ingenting, men oftast någonting! 

Gör: Studerar till socionom och lever lifvet

Är: Glad, mästare på överanalysering, snäll, tankspridd, lite humoristisk, semi musikalisk, lång, full av kärlek och ost


Follow me!

Instagram: Fiauster

Snapchat: Fiauster






bloggar jag gärna läser


Silje Werner

Blejk, Fejt & Fab

Janets Hälsopepp

Rachel Brathen



Anne Hietanen

Grön i Åbo



För fanmail eller övrig kontakt: