överanalysist, javisst!

26.10.2016 kl. 18:58

 

Hej, jag heter Sofia och jag lider av analysis paralysis (over-thinking). 

Jag kan säga med säkerhet att jag inte är den enda i min omgivning som gör det (majoritet kvinnor), och vi är verkligen inte de enda i världen. Speciellt när det gäller förhållanden. Seriöst. 

Jag säger absolut inte att alla kvinnor överanalyserar sitt förhållande. Men alla människor analyserar till viss mån. Vissa mer, vissa mindre. Men finns det personer som inte alls funderar utan bara kör på utan problem, bombsäker, från första dejten? 

Vi som överanalyserar allting, kommer troligen alltid att göra det och har gjort det sedan tidens begynnelse. Jag lovar att Eva hade den här diskussionen med ormen över en bit äpple om Adam alls tycker om henne. 

Men det bästa med det här är att vi aldrig är ensamma! Jag har ett härligt support system av andra övertänkare. Vi samlas och överanalyserar allting tillsammans. Ibland hjälper vi varandra, ibland stjälper vi varandra. Oftast är det skönt att bara höra att man inte är galen, utan att andra har haft liknande tankar. 

 

"Look, we're as fucked up as you are. It's like the blind leading the blind" - Samantha Jones"

 

Under mina 27 år har jag haft 2-3 riktiga förhållanden. Jag har varit riktigt kär och allt har varit bra för stunden. Men de har också altid tagit slut. Vilket kan va sorgligt. Det komiska är att efter en kort tid verkar de har hittat DET, riktig kärlek. Jag agerar som en sorts mellanlanding, övning eller praktik inför det riktiga. Jag förbereder dem för det allmänna lifvet. Medans jag går vidare själv på egen väg. Vilket hittills har varit fine, hedrande på nåt vis. Att jag var den som ledde till att finna lycka! Kiva! Happy for you! I am the spreader of freakin' LOVE.

Jag fick höra att jag förtjänar någon som kan ge den uppmärksamhet jag behöver och har rätt till. Jaha.

När fan skall jag hitta det då? 

Jag har sportat med tinder sedan i somras. Jag vet, kärleks appen. Men bra tidsfördriv för det mesta. Varit på några dejter, som har varit helt okej! Otroligt trevliga typer, men kände inte DET. Vet ni?

Men när jag är så snäll som jag är, så ibland känner dom DET. och det blir ju pinsamt. för det måste ju komma båda vägarna visst? Smile and wave. (not my fault.)

Tre veckor sedan träffade jag G. Det var en sån dejt då konversationen flöt på i fyra timmar utan att man fatta vad klockan var. Han fick mig att skratta så jag hade ont i kinderna dagen efter. Jag fick honom att skratta (såklart) och vi hade en perfekt första dejt. 

Jag gick med ett stort leede hela vägen till min psykolog (yes, I needZ therapy, we all do). 

Vi har träffas ofta sen dess och har konstaterat att jag har hittat en sån som jag alltid pratat om att hitta. Utseendemässigt, personlighetsmässigt, nationalitet..(for the win!)

Men är det för bra för att vara sant?

Enligt min filosofi skall det vara enkelt när det e påriktigt. Kärlek skall kännas och man vet. Man behöver inte fundera och analysera hela tiden.

Mina tidigare förhållanden har brustit mest av den orsaken att jag inte har en typisk framtidsplan. Jag ser inte barn, hus, gård och småstadsliv i framtiden. Jag har ingen plan. Har int ens en pla'.

När är det för tidigt att prata om sådant? För man vill ju inte skrämma bort stackaren, men sen igen så vill jag inte slösa min tid. 

Hey, nice to meet you! I'm Sofia - I probably don't want kids. So tell me about yourself?

To soon?

Welcome to overanalyzation station!

 

To be continued...until next time 

 

 

Fiauster
Kommentarer (0)
Spamfilter
Skriv siffran 9 med bokstäver:

 

Hello!

 

 

Namn: Sofia Johansson

Ålder:  Tjugonio jordsnurr

Ort: Åbo

Blogg: Här kan ni läsa om allt och ingenting, men oftast någonting!

Är: Glad, mästare på överanalysering, plantlady, snäll, tankspridd, lite humoristisk, semi musikalisk, lång, full av kärlek och ost

 

 INSTAGRAM

FIAUSTER

 

Kontakta mig:

Johanssonsofia0@gmail.com