christmas is coming

30.11.2016 kl. 18:35

 

November. Cool AF - December. Cool AF.

Månaden som varit den bästa detta halvår. Blev som en turning point i mitt år. Som jag i princip vände själv! För vem annan? 

Jag har bott i min fina nya lya i ungefär en månad, och har sovit som en stock varje natt. Till skillnad från min förra lägenhet där jag endast sov djupt om jag slocknat (full som en kastrull), på 5 månader. Så helt klart var det ett bra val att flytta bort! För vem vill umgås med en sömnlös bitch? Inte jag. 

Ibland funderar jag på mina gamla grannar. Om killen till vänster någonsin utövade sin rap-karriär eller om paret till höger någonsin blev sams. One will never know. 

Men november har nog varit en guldkant på 2016. Studierna flöt på, prakiken är härlig och hjärnan funkar. (oftast.)

Och även om november är årets mörkaste månad, har jag haft såna ljushuvud till vänner, som gjort dagarna bäter. 

 


 

I morgon är det första december. Let the games begin.

Köpcentren flockas av panikslagda individer som desperat köper julklappar som är allt för dyra för deras ekonomi. Det är så otroligt överdrivet idag. Allt skall vara dyrt, trendigt och flashigt, medans personliga gåvor och presenter med eftertanke har glömts bort. 

Själv har jag skaffat julklappar som jag vet att behövs, uppskattas och inte kostar skjortan. För jag är en studerande, men jag vill ju ändå ge någonting som får ansiktet att lysa upp. För det är vad en fin julklapp skall göra tycker jag. 

Aaah, the joy of christmas. 

Jag älskar julen. Den känslan man får av dofterna hemma hos mamma. Gran, ljus, kanel, nejlika, lådor, glögg och pepparkakor. Härligt. Att vakna upp på julaftonsmorgon till julmusik och frukost med tända ljus. Ungefär den enda ljuva stunden på hela dagen i vårt hus. Julefrid!

Sedan brukar det vara dags för julkyrkan, som mamma tradiotionsenligt alltid försöker få mig med till. Tycker det vanligtvis är trångt, hett och onödigt. Men vet du mamma? I år vill jag faktist komma. För det kan ju inte skada med lite extra julstämning. Just in case. Kanske min dåliga karma faktist vänder. Eller så brinner jag upp. 50/50.

Dock har jag upplevt att de senaste jularna har varit otroligt stressiga. Allt för mycket stress över mat, allt för lite mysstunder och famlijetid och allt för stressigt klappöppnande.

Saknar det där lugnet jag upplevde vi hade när jag var liten. För då jävlar skulle man äta i vad som kändes en halv dag, njuta av kaffet i 3 timmar och svarade "på julen ska man inte stressa, vänta lite" då man desperat frågade när man fick öppna julklapparna. Jag och min kusin bara sprack av förväntan.

Sen när det äntligen var dags, så var det en klapp i taget. Man öppnade (långsamt, kändes som en evighet..), tittade (igen långsamt.seriöst?), berättade vad man fick och tackade jultomten (som om vi inte visste att det var mommo). Sedan var det följande klapp. 

Då var det en PLÅGA, för innerst inne ville man öppna sina egna, alla på en gång. Men visst var det roligare och finare att tillsammans titta på allas klappar och ansiktsuttryck. 

Annat är det nu. Stress-äta, stress öppna julklappar, glömmer att säga tack, presenterna slängs åt sidan för nästa, besvikna miner.

Vart försvann lugnet på julafton? Tacksamheten? Talangen att fake it då man fick ett tråkigt mjukt paket, fast man önskar sig ett hårt? (insert dirty joke here). Att vara tacksam för alla presenter man fick, för tänk på barnen i Afrika som inte får? (uttrycket man spelade på vid varje otacksamt tillfälle på 90-talet).

Tycker det är lite fräckt att när jag nu äntligen får sitta vid stora vuxen bordet på julen, måste jag stress-äta min mat när barnen har bråttom till klapparna. För ingen orkar höra på gnälliga barn på julafton.

Men i år ska det ändras på! 

Skall skapa det lugn och den julstämning jag har saknat. Jag vet att den finns kvar hos oss, för jag har känt den i så många år, speciellt hos mamma. Jag skall hjälpa till fast jag vet att det inte egentligen behövs, men bara för att. Jag ska se på Kalle Anka. För så gör man. Jag vill föra traditioner vidare till mina syskonbarn, för jag vill att de också ska få uppleva julen på rätt sätt. IN AGONY!

 

Vänta och tig, faster Fia dricker vin. 

 

 

 

*älskar mina brorsbarn och min familj över allt annat. PUSS.


 

 

fiauster

 

Hello!

 

 

Namn: Sofia Johansson

Ålder:  Tjugonio jordsnurr

Ort: Åbo

Blogg: Här kan ni läsa om allt och ingenting, men oftast någonting!

Är: Glad, mästare på överanalysering, plantlady, snäll, tankspridd, lite humoristisk, semi musikalisk, lång, full av kärlek och ost

 

 INSTAGRAM

FIAUSTER

 

Kontakta mig:

Johanssonsofia0@gmail.com