it's about time

26.01.2017 kl. 09:18


Tid. Vi har alltid för lite tid. Vi kräver mer timmar på dygnet. För att arbeta. Mindre tid för varandra, tid för en själv, tid att andas, leva och uppskatta dagen. Man lever i en konstant väntan på morgondagen. Nästa steg framåt. Stress. Ångest. Arbete. Oro över någonting som en inte kan ha kontroll över. Framtiden.
 

När skall man lära sig att uppskatta den tid man har? Jag tycker allting går så fort. Det året som just var, gick förbi på vad som känns som en sekund. Vi är redan i slutet av januari av det nya året. Varför går allting så fort? Känns som man missar dyrbar tid med vad som egentligen är viktigt. Livet. 


Hur ser ni på tid?

Om ni tänker på att någonting speciellt händer om tre månader. Hur ser ni de framför er? 

Jag ser det som tre delar av en linjal. Varje månad är en del. En cm i taget, sakta tar man sig fram steg för steg, dag för dag. Men det känns som det kommer ta evigheter innan man når slutet. Men plötsligt är man där, och undrar varför man hade så bråttom. Fokus på att bara nå dit gör att man glömmer bort att ta vara på dagarna som dom är. Det går så ofattbart fort. 

Jag är otroligt rädd för att vakna upp om x antal år och ångrat vad jag gjort för val med min dyrbara tid. Det går fort. Fortare än man tror. 

Nej, jag lider inte av en ålderskris som de flesta av er säkert tror nu. Jag känner bara att de flesta slösar bort sin tid med tanken på att man hinner leva sen. I framtiden. När man har allt klart. 

Jag väntar på att bli trettio, för då kanske jag har mitt shit together. Skolan än färdig. Troligen ett fast jobb. Satt rötter någontstans med någon. Idealt. Men varför tänker jag så? Jag borde ta vara på dagen som är nu medan jag uppnår mina mål. Alla borde ta vara på dagen. Allt kommer att ordna sig, allt har sin tid.

Allt kan hända. En tragisk olycka, sjukdomsfall, nytt arbete, hjärtesorg, nya vänner, nya drömmar, arbete - situationer man inte kan ha kontroll över. Det är då man känner ånger. Ånger över hur man levt. Jag borde ha, jag kunde ha, varför tänkte inte jag, varför sa jag inte..

Det är klyshigt, men det är sant. Vi lever nu. 

Det är otroligt fint att drömma, jobba för någonting, bygga upp en bra grund för en trygg framtid. Men man måste minnas att leva under tiden. Att andas. Att skratta. Att kramas. Njuta av de småsaker som finns. Dina männsikor omkring dig. Ta väl vara på din tid, så det inte finns en stund av ånger senare. 

De flesta människor som är på sin dödsbädd, önskar att de hade jobbat mindre, spenderat mer tid med nära och kära, och levt ut sina drömmar - för sig själv. Haft mer tid till att känna lycka.

Jag lever efter att vara lycklig. För är man det, så är det rätt. Men om kan konstant lever efter tanken av att känna lycka, är man på fel väg. Står jag ut lite till så händer det nog. Ja, men hur länge? Ibland måste man byta riktning. Tills du känner det. Ingen skillnad vad det är, så är det time well spent. 

Det behöver inte alltid vara så invecklat - note to self.

 


 

- briefly in english - 

Time. We always need more time. More hours to the day. To work. Less time for eachother, for you, time to breathe, live and to appriciate the day. One constantly awaits for tomorrow. The next step. Stress. Anxiety. Work. Always worrying about something one can't control. The future. 

When do you learn to appriciate the time we have? I think it all moves so fast. The year that just passed us by, felt like a second. We are already in the end of january. Why is everything movning so fast? Feels like we miss the valueble time of what really is important. Life.

I'm not having a life crisis or whatever, I just realized that I am thinking more about how my life is gonna be like when I'm thirty - having my shit togehter. Why? Life is now. Cliché, but true. I can pursue my dreams - yes. But in the meantime I need to remember to live. Breathe. Smile. Enjoy life.

The things most people regret on their deathbed from their life is not spending enough time with their loved ones. Wished they'ved spend less time working, more time pursuing their dreams. Had more time for happiness. 

I live for happiness, and as long as you are happy - you're on the right path. Right? But be careful not to get lost on the way. Thinking that in time, it will get better. Don't get blinded by the thought of it - you need to feel it. And if you don't, you have to change something. Discover. That is time well spent.

It doesn't have to be so difficult - note to self.

 

 

 

filosofia
Kommentarer (2)
Skriv siffran 2 med bokstäver:
Jag är så dålig på att leva i nuet. Vill ofta ha saker att se fram emot. Sen då den stunden är förbi blir jag ofta lätt deppig och måste planera in ngt nytt att se fram emot. Istället för att göra varje dag till en fest och njuta av livet här och nu. Varje dag göra ngt jag vill och tycker är kul. Är också skit rädd för att jag om ngt åt kommer kolla tillbaka på mitt liv och ångra att jag inte gjorde mer just då. Levde i nuet. Försöker bli bättre på det. Men det är verkligen inte lätt. Suck..
Marika26.01.17 kl. 12:07
Precis så! Man glömmer bort att tänka på dagen som är, och bara tänker på vad som händer om några veckor. Otroligt jobbigt och tidskrävande. Suck ja. Men mot ett bättre tankesätt och tidsfördriv för oss alla! KRAM!
26.01.17 12:14
Happiness is not a destiny, it is a way of life.
Domarn26.01.17 kl. 13:52

 

Hello!

 

 

Namn: Sofia Johansson

Ålder:  Tjugonio jordsnurr

Ort: Åbo

Blogg: Här kan ni läsa om allt och ingenting, men oftast någonting!

Är: Glad, mästare på överanalysering, plantlady, snäll, tankspridd, lite humoristisk, semi musikalisk, lång, full av kärlek och ost

 

 INSTAGRAM

FIAUSTER

 

Kontakta mig:

Johanssonsofia0@gmail.com